Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karl Ragnar Gierow: 1914 in memoriam - II. Tisdagen den 28 juli
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KARL RAGNAR GIEROW
IL
TISDAGEN DEN 28 JULI
Sin högra hand stack Tyr i ulvens käftar,
och de behöllo den. Sen denna dag
är han en krigsgud av ett särskilt slag.
Det är väl varggift, som vid blodet häftar,
när han bekräftar
med avigt handslag löften och fördrag,
och, sen han bakvänt i traktaten präntat,
hårt hugger till från håll som ingen väntat.
Han reser sig med bistra ögonbryn
och blicken skum av vanvett, het av lusta,
näsborrarna en giftig anda frusta,
och när bland åskmoln skymtar för vår syn
som blixt i skyn
hans krökta armstump, rusta
vi oss och följa, och som spår av färden
vargrabies rasar över hela världen.
Vi känna honom, söner av hans släkt.
Hans hat har byggt en härd i hårda barmar.
På hans kommando fäkta våra armar
i yrsel, och hans bittra andedräkt
har frätt och träckt
igenom tusens tarmar, ’
förgiftat lungorna, förtärt, förbränt
med samma våld, lömskt, vilt och vänsterhänt.
Och huggen hagla raskt, han ej ens måttar,
hans dunster kväva allt i dödlig frost,
barn, kvinnor, djur, — allt blir den vildes kost,
han griper dem begärligt, tuggar, spottar
som äppleskrottar
ryggkotor i en massgravs benkompost.
Mätt vilar han på maten, stånkar, rapar,
i väntan på att mänskan återskapar.
Ty mänskan lyder tvenne gudars vink.
Hon strävar fromt vid sina tempelbyggen,
8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
