- Project Runeberg -  Bonniers litterära magasin / Oktober 1934 Årg. 3 Nr 8 /
9

(1932-1999) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karl Ragnar Gierow: 1914 in memoriam - II. Tisdagen den 28 juli - III. Epilogen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1914 IN MEMORIAM

i ena handen har hon stridstillhyggen
och i den andra murslev eller hink,
klar i en blink

att vända templet ryggen,
— tills Tyr helt stämt oss efter sitt gehör:
en vanför arm, den andra vapenför.

Den ängel, som en gång i tiden bådat
oss frid, var nog en stackars optimist.
Vi träta hellre; vad vi gjort, får visst
sitt värde först i grus och spillror skådat,
— vi ha ju råd att
slå i ruiner, vad vi byggt sen sist.

Jag kanske dömer fel, begår ett misstag?

Det kom en Tyrs dag, dock. En fasans tisdag.

III.

EPILOGEN

EN MAN:

Vart ska vi hän? Hör, syster där, vart barkar ambulansen?
Det kan för all del tyckas, att det kommer på ett ut.

Och huvudsaken är ju att man fått tillbaka sansen,
sen är det rätt egalt vad lasarett det blir till slut.

Men det är faktiskt konstigt, — syster, allting är väl juste?
Nyss var det brak och dån omkring mig. Nu är allting tyst.

Det ska bli skönt i alla fall att sträcka sina kotor
emellan rena lakan på ett militärsjukhus.

Men det är underligt ändå, att här hörs ingen motor,
och det känns ingen skakning alls, och det syns inga ljus.
Det måtte va en ödslig väg, som ambulansen tar.

Hör, syster! På ett ungefär hur långt kan vi ha kvar?

Hör, syster, det är konstigt — han som ligger där på britsen
behövde ni ej tagit med, för han stöp död omkull
precis när jag — jag hoppas syster överser med vitsen —
fick mig ett sådant litet sår, som krävs för hälsans skull.
Nu kan jag ha det lugnt och bra, tack vare min blessyr,
med utsträckt permission och ett och annat äventyr.

9

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Aug 21 14:31:54 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blm/1934-8/0011.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free