Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ludvig Nordström: Varför håller jag på demokratien?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LUDVIG NORDSTRÖM
annan känd historisk epok har ens
närmelse-vis gett mänsklighetens stora massa en sådan
möjlighet att känna, vad dessa föråldrade
livsförhållanden innebära och medföra, och ingen
epok har gett denna massa en sådan möjlighet
att uttrycka sina känslor av kritik, ty den
vetenskapliga och tekniska epoken har gett
mänskligheten systematiserad intellektuell
träning, vilket ur andlig synpunkt torde vara det
största, som hittills hänt i mänsklighetens
historia.
Av dessa för adertonhundratalet
utmärkande två andliga huvudegendomligheter:
maximum av pressning från kvarlevande men
föråldrade livsförhållanden och maximum av
kritisk förmåga, finner man den förra på ett
i viss mån likartat sätt representerad vid den
tid, då antiken rasade och kristendomen
framträdde. Folkmassorna voro då som nu,
bildligt talat, slagna i järn under härskande
makter, och ur den ångest och förtvivlan, som
denna pressning gradvis skapade, steg känslan
av dessa makters motsättning mot allt andligt
liv på jorden, och var och en av de förtryckta
kände sig slutligen som en soldat i en armé,
vilken ville rädda livet från dessa dödens
makter, för all framtid, livet själv, det eviga
livet, det gudomliga, som uppbar allt.
Förebådad av hela den kritiska tankeverksamhet,
som präglat främre Orienten och de östliga
Medelhavsländerna och som nått toppen i
Sokrates’ princip: lär känna dig själv!
framträdde med kristendomen den enskilda
människans känsla av att vara ett omistligt värde
för allt liv på denna planet, och i och med
denna känsla hade vad vi, i våra dagar, mena
med demokrati trätt fram bland människorna.
Men för den andra våra dagars
mänsklighet karakteriserande egendomligheten,
nämligen kritiken, saknade dessa tvåtusen år
avlägsna människor uttryck. Deras form av
kritik mot det bestående föråldrade och
livshäm-mande blev i stället extasen, tron, som lyfte
dem över de förhållanden, vilka pressade dem,
till ett drömt salighetsrike, det vill säga ett
rike, där ”det gamla var förgånget”. Men
därmed uppgåvo de, som lösen för denna extas,
sitt jordeliv, vilket innebar den
inkonsekvensen, för att inte säga den egoismen, att de
vände missförhållandena på jorden ryggen
och med likgiltighet betraktade planetens och
mänsklighetens framtida öde. Det blev för
nära tvåtusen år den allvarligaste hämskon
på den nyfödda demokratiens vidare
utveckling.
III.
Det var med franska revolutionen, som det
steg togs, vilket förde kristendomen och
demokratien över från denna första extas och dröm
till praktisk verklighet, från tro till
livsom-danande kritik; och i våra dagar stå vi inför
det tredje steget från demokratiens födelse på
jorden: dess direkta omformning av de
föråldrade politiska, sociala och ekonomiska
levnadsförhållandena med hjälp av den
vetenskap och teknik, som hittills äro dess högsta
skapelser.
Demokratien, sådan den här till sitt
historiska förlopp konturtecknats, framträder
sålunda såsom ett med kristendomen och med
förelöpare av olika slag i antiken, medan
någon ”ursprunglig” demokrati, från vilken
mänskligheten genom något slags politiskt
syndafall skulle ha avlägsnat sig och som
många trott på, icke finner plats i här
tecknade utveckling. Demokratien är att uppfatta
såsom tecknet på en centraliserad och högt
utvecklad stadscivilisation, där äldre, från
primitiva stam-, släkt- och
familjeorganisa-tioner kvarlevande levnadsförhållanden ännu
icke blivit avlägsnade. Och den likhet, som
existerar mellan antikens slut och vår egen
tid, beror därpå, att världen ända upp till
våra dagar, tack vare germanernas inbrott i
Medelhavsvärlden och gradvisa uppfostran, i
38
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
