Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folke Lindberg: En otidsenlig filosof
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN OTIDSENLIG FILOSOF
G. Sorel, som bekant en av fascismens
andliga fäder, skrev en gång ett försvarstal för
Sokrates’ domare, vari han sökte visa, att
dödsdomen var ett nödvändigt offer på
statsnyttans altare. Se där, utropar Benda, den
möderne klerken i sin prydno, en förrädare
mot de ideal, som det är hans uppgift att
värna om!
Benda är naturligtvis icke omedveten om
att i alla tider intellektuella av olika slag,
icke minst skalder, lidelsefullt engagerat sig
i de politiska konflikterna. Men den stora
skillnaden är, att när äldre tiders klerker
gingo till kamp, skedde det åtminstone med
den motiveringen, att deras rättskänsla var
kränkt, och icke enbart därför att den sociala
eller geografiska grüpps intressen, vilken de
tillhörde, stodo på spel. Satsen ”right or
wrong my country” har i alla tider varit
normen för statsmännens handlingssätt, men den
betecknar i alla fall en revolutionerande nyhet
just därför att den utformats och predikas av
klerker.
Klerkernas förräderi har enligt Benda icke
blott haft en utomordentlig betydelse för de
politiska passionernas intensifiering och
därmed överhuvudtaget för lekmannavärlden,
utan det har även medfört en tydlig
förändring i denna yttervärlds uppträdande
gentemot klerkerna själva. När hertigen av Alba,
som för övrigt icke gjort sig känd för
överdriven hänsynsfullhet, under nederländska
frihetskriget beredde sig att belägra vissa
upproriska städer, lät han först ge de lärda
männen tillfälle att sätta sig i säkerhet. I denna
episod ser Benda ett uttryck för en tidigare
mycket utbredd föreställning, som vid detta
laget torde vara helt utrotad. De som vid sidan
av de djupast engagerade politikerna själva
först och främst få sitta emellan under våra
dagars politiska kriser, är ju just klerkerna.
Dem burar man in och deras skrifter brännas
offentligt. Genom sitt ”förräderi” ha många
klerker otvivelaktigt stärkt sin sociala position
och vunnit åtskilliga fördelar. Dock —
kompromissen med de makthavande visade sig
alltså icke vara alldeles utan olägenheter och
risker.
Det är naturligtvis helt följdriktigt, att de
klerker, som Benda anklagar för förräderi,
eller i varje fall de ärligaste bland dem, måste
ge uttryck åt en låg uppskattning av sitt eget
yrke. Den som ser sin väsentliga uppgift i att
bringa styrkan och framgången sin hyllning,
kan icke gärna göra anspråk på att
jämställas med den framgångsrike kämpen själv.
Nietzsche uttalar sitt gillande av att
Shakespeare i sin ”Julius Caesar” för in en löjlig
och misslyckad poet som kontrast till den
”gudomliga” handlingsmänniskan. Klerkernas
egen kursförändring är en av grunderna till
den möderne intellektualistens så flitigt
omskrivna mindervärdighetskomplex.
Men botemedlen mot allt detta, var finna
dem? Det skulle föra för långt att här
närmare ingå på Bendas program för den
västerländska civilisationens räddning. Det är för
övrigt knappast nödvändigt, eftersom den
terapi, han förordar, till stor del låter sig
direkt härledas ur hans diagnos. Han
inskärper sålunda, att det europeiska problemet
främst är ett andligt problem. Varje historisk
omvälvning bottnar i en idé. ”Det var icke
Bismarcks tullunion utan Fichtes tal, som
skapade den tyska nationen.” Och följaktligen:
de enda som ha möjlighet att lägga grunden
till ett nytt Europa, äro idéernas män,
klerkerna. Det är också till dem Benda riktar sig.
Han vill förmå dem att förstå sin rätta
uppgift, få dem att överge Marx och återvända
till Platon, övertyga dem om att det för dem
icke kommer an på att tänka tyskt eller
franskt, utan att tänka klart, få dem att känna
sig som medlemmar av ett andligt
brödraskap, för vilket de nationella
intressekonflikterna icke existera.
45
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
