Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustav Sandgren: Segerns nederlag. Novell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUSTAV SANDGREN
SEGERNS NEDERLAG
Manfred tog telefonluren tvekande. Hans
hjärta dansade upp och ned i hans bröst på
ett ovanligt sätt, det liksom sparkade honom
mellan revbenen. Han lyssnade först en liten
stund i luren utan att ringa. Det är som att
lyssna ned i ett hav, tänkte han. Det brusar
och sjunger, då och då knäpper det och
egendomligt skuggartade ord simmar förbi djupt
nere i suset. Ibland är det som en
urmakeri-verkstad också.
Han ringde. Får jag tre tre fyra noll sex!
Tack. Nu var hans röst på väg genom de
långa trådarna. Den sökte sig fram, trevade
sig förbi tusen väntande membraner fram till
rätt apparat. Hallå? sade en kvinnoröst.
Hallå, sade Manfred, det är jag . . . God dag,
Ingrid!
God dag! Jaså — ja. hur mår du?
Bra. Och du?
Jo, jag . . . Tack för i går. Det var roligt.
Ja. Jag ville också säga det. Det är
därför jag ringer. Är Nils hemma?
Nils? Nej, han arbetar. Det vet du väl.
Ja. Ja, jag menar — nej, jag tänkte inte på
det. Du dansade så bra i går med mig.
Ja, jag tycker också att vi kom
överens . . .
Paus. Han står och trevar med ena handen
i luften som om han letade efter ord.
Du är väl inte ond för att jag ringer dig
så här?
Jag? Ä nej . . . Det förstår du väl.
Säger du det?
Ja. Vad menar du?
Vad jag menar? Du vet nog vad jag menar.
Ja. Kanske. Kommer du hit någon gång,
jag menar snart?
Det ville jag förstås. Men annars träffas vi
på Ernsts middag om torsdag. Nils och du
kommer ju dit?
Ja.
Får jag dansa en gång då med dig?
Det vet du väl att du får.
Ja, hör du, förlåt att jag ringde. Då ses
vi alltså om torsdag.
Ja.
Adjö då, Ingrid.
Adjö.
O
Han lägger ned luren och ringer av. Dessa
dumma ord de växlat, var de inte som något
meningslöst som flöt på ytan av deras rösters
ström, denna ljusa, svindlande ström som
sade allt det andra, som brusade av det? Han
blev stående vid telefonen med händerna i
fickorna en stund innan han kom sig för med
något. Han hade ringt i alla fall fast han
föresatt sig att inte göra det. Och så skulle de
träffas om torsdag. Nu går det på tok, tänkte
han nästan med glädje, nu går det alldeles åt
helvete . ..
Ingrid var gift med Nils sedan tre år.
10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
