Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anmälda böcker - Gustaf Lundgren, Handstilens psykologi, anmäld av Margit Abenius - Lindblads världshistoria (IX), anmäld av Bo Enander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RECENSIONER
saklige, viljemänniskan och känslomänniskan,
det harmoniska och det söndrade jaget, den
vitale och den sensible, sinnesmänniskan och
den spirituelle, den utåtriktade och den
jag-betonade och så vidare. Varje grafiskt tecken
tolkas — enligt lagen om känslornas
ambivalens — både positivt och negativt. En
handstil med utpräglad linjeskärpa kan positivt
tyda på ett förfinat själsliv, esprit och andlig
klarhet, men om detta drag går till överdrift
och inte balanseras av motsatta tendenser, så
tolkas samma drag eventuellt som
schematism och torrhet. Författaren visar med
exempel hur den högspände idealisten,
verklighetsmänniskan och den i det undermedvetna,
i gemytslivet djupt rotade sinnesmänniskan
har benägenhet att betona olika zoner av
handstilen olika starkt, och hur stilens vidd,
lutning eller riktning kan symboliskt tolka
skribentens förhållande till yttervärlden och
jaget. Det är områden där alla skrivvana har
en halvmedveten erfarenhetsfond att vädja
till; man är inte värnlöst utlämnad åt trons
eller otrons frestelser. Sina resultat samlar
författaren med ett pedagogiskt lyckligt grepp
i en grundlig analys av en livfull och
karakteristisk handstil som meddelas i faksimile.
Resultatet blir en karaktärsbestämning som
är ungefärlig, avgränsande, typisk, praktiskt
användbar, men naturligtvis utan den
fyllighet och det djup som bara en diktare
kan åstadkomma. — Sådana konstitutionella
grundskillnader som cyklothym och
schizo-thym anser sig grafologien numera kunna
bidra till att bestämma. Ett litteraturhistoriskt
fall, där en sakkunnig grafologisk analys
skulle kunna tänkas bidra till finare
bestämning, må läggas till de många som
författaren själv anför. Kellgren har — kanske på
grund av en (ytlig?) likhet med Tegnér —
blivit placerad bland de cyklothyma. Detta
förefaller förvånande. Hans patos, bristen på
humor, hans många lyriska uttryck för
beklämd ångest och psykisk förintelse, de abrupta
växlingarna mellan högspänning och
kraftlöshet, men aldrig mellan verklig lycka och sorg,
den starkt framträdande och av honom själv
skarpsynt analyserade klyvningen mellan själ
och kropp i hans kärleksliv, något som
däremot inte utmärker Tegnér, alla samtida
beskrivningar på Kellgrens reserverade och
osmidiga sätt och — framför allt — en
kvalitet av rytmisk lätthet i hans stil, detta och
mycket annat borde tyda på den motsatta
kon-stitutionstypen.
”Handstilens psykologi” med sina inblickar
i rika, motsägelsefulla, viktiga och subtila
problem och sitt öppna perspektiv åt olika
håll kan rekommenderas åt alla intresserade;
till och med — fast med en viss tvekan, ty
boken är verkligen spänningsfylld — åt
personer med böjelse för egocentriskt grubbel
över det splittrade jagets farligheter.
Margit Abenius
Världshistoria
Världshistorien skildrad i dess
kulturhistoriska sammanhang av svenska historiker
under redaktion av riksarkivarien professor
Helge Almquist. Nionde delen.
Världskriget och ejterkrigsåren 1914—1933.
Amerika och Östasien. Lindblads. 14: —
Sedan någon tid föreligger i bokhandeln en
ny, diger volym av det lindbladska förlagets
världshistoria med professor Georg Wittrock
som textredaktör. Fyra olika medarbetare ha
här skildrat sinsemellan mycket disparata
avsnitt av världshistorien. Den finländske
historikern professor P. O. von Törne har
behandlat världskriget och efterkrigsåren, P. O.
Gränsström har i sitt postuma arbete tecknat
Nordamerikas historia från femtonhundratalet
fram till 1828 års presidentval, docenten
Herbert Tingsten har fullföljt skildringen fram
till våra dagar samt givit en summarisk
översikt av det latinska Amerikas historia.
Professor K. B. Westman avslutar volymen med
en översikt av Östasiens historia från forntiden
till de allra senaste årens maktkamp mellan
Japan och Ryssland.
Med en sådan planläggning kan naturligtvis
undgås, att läsaren får en något diffus
föreställning av det historiska händelseförloppet.
Författarna synas ha skrivit helt oberoende
av varandra och textredaktören har tydligen
ansett det vara överflödigt med något
hänvisningssystem. Härav följer olägenheten med
ständigt återkommande upprepningar, vilket
onekligen verkar tröttande. Även om endast
66
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
