Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hermann Hesse: Nya tyska böcker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HERMANN HESSE
NYA TYSKA BÖCKER
1.
Innan jag börjar min första krönika över
tysk litteratur i denna tidskrift, tillåter jag
mig att i all korthet antyda de principer som
jag i detta mitt arbete kommer att följa. Jag
behöver knappast påpeka, att tysk kultur och
därmed också tysk litteratur för ögonblicket
är föremål för en slor kris och en
betydelsefull kamp. Att här ta upp och
noggrannare följa denna kamp skulle icke vara
möjligt inom ramen av en kort litterär krönika.
Dessutom saknas för ögonblicket det
neutrala podium, ut från vilket denna strid kunde
studeras. Jag tänker här icke tala om de
program, ideal och krav, som just nu i så hög
grad förefalla att dominera tysk litteratur —
jag kommer på denna plats icke att tala om
program utan om konstnärliga prestationer.
Jag skall här försöka ta upp och behandla
några goda eller intressanta böcker, och min
kritik kommer att vara positiv, en kärlekens
kritik alltså. Jag tror och hoppas, att det på
så sätt skall visa sig, att det fortfarande mitt
i alla strider och program existerar en tysk
litteratur, som är värd vårt intresse och vår
kärlek. I mina krönikor kommer vidare
naturligtvis den rikstyska litteraturen att dominera,
men jag ämnar icke förlora ur sikte, att det
utan hänsyn till de nationella och politiska
gränserna finns en det tyska språkets, den
tyska kulturtraditionens och den tyska diktens
oupplösliga enhet. I denna enhet ha alla de
författare del, som skriva och tänka på tyskt
språk, alltså utom rikstyskarna även
österrikarna, de tyska böhmarna, tyskarna i Schweiz
och Elsass etc.; man får i detta sammanhang
inte heller glömma de emigrerade tyska
författarna. Den sista gruppen är visserligen för
ung och för ögonblicket alltför upptagen dels
av polemik, dels av enkel kamp för brödet, för
att man av dess författare skulle kunna begära
eller vänta alltför mycket. Polemiken
kommer här inte att sysselsätta oss, men jag
kommer alltid att ställa mig öppen och villig
gentemot konstnärliga verk, från vilken grupp de
än härstamma.
Tvärsigenom ögonblickets virrvarr och kaos,
strider och program äger tysk litteratur som
all annan litteratur en annan tystare men
också mäktigare ledning och ljuskälla:
traditionen, arvet från det förflutnas diktare och
tänkare. Även på tröskeln till den aktuella
tyska litteraturen, som rymmer en så förvirrad
problematik, stå några stora döda, vilkas
namn ännu för kort tid sedan täckte levande
män, och vilkas förebildliga verk ännu verka
och — efter min mening — verka starkare än
alla program. En av dessa nyligen bortryckta
diktare, Stephan George, förefaller visserligen
för ögonblicket vara omgiven av tystnad, och
hans storhet, som till helt nyligen icke kunde
sättas i fråga, har blivit något mer diskutabel.
Man kan också ifrågasätta, om en verkligt
fruktbar litterär tradition kommer att växa
fram ur hans lärjungekrets. Inflytandet av
26
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
