Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Artur Lundkvist: Amerikansk prosa (I) - Anmälda böcker - Albert Halper, The Foundry - Archie Binns, Lightship - James G. Cozzens, Castaway - William March, Come in at the Door - Thornton Wilder, Heaven’s My Destination - Carl Van Doren, Modern American Prose
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AMERIKANSK PROSA
just nu; han har till och med uppgivit sin
stilkonst och gripit till den amerikanska
vardags-prosan, det slarviga samtalsspråket. Man kan
betrakta boken som något av en
ungdomsbio-grafi, en samtidigt kritisk och vemodig
återblick på hans tidigare alltför idealistiska jag.
Man kan uppfatta och uppskatta den som rena
komiken, en tokig fars; men man märker inom
kort att sprattelgubben har allvarliga ögon
mitt under de lustigaste sprången.
George Brush, bokens hjälte, är en löjlig,
heroisk och paradoxal vandrande riddare av
moralen i en kringresande bokagents
tidsenliga skepnad. Han är en idealyngling i
amerikansk söndagsskolestil, troende, absolutist,
icke-rökare, sportsman, sångare, oskuldsfull,
energisk och optimistisk, med en enkelriktad,
onyanserad tankeförmåga. Han anser sig ha
ett budskap till mänskligheten och försitter
inget tillfälle att propagera för sina ideal.
Han har genomgått något slags
korrespondenskurs i moral och tillägnat sig en del abstrakta
och överspända idéer om religion, socialism,
självuppgivelse och behovslöshet; han hatar
Darwin och dyrkar Gandhi. Naturligtvis råkar
han ständigt illa ut under försöken att
konsekvent förverkliga sina ideal, men hans
ståndaktighet är så orubblig att den kunde tjäna
till förebild för en Buster Keaton-roll i en
komisk film; händelsernas snabba utveckling
i en anhopning av förryckta situationer, som
ständigt bibehåller en karaktär av drömlik
självklarhet, äger hela effekten hos en sådan
film.
Till George Brushs mest underhållande
upplevelser hör den då han beslutar ta ut sina
femhundra dollar från banken — ty
spar-kapital vittnar om bristande livstillit och gör
människan ofri — men vägrar att mottaga
räntan och håller ett anförande för direktören
om bankernas allmänna skadlighet. Han blir
omhändertagen av polisen, utmärker sig för
en ovanlig tillmötesgående artighet under foto-
THORNTON WILDER
graferings- och fingeravtrycksproceduren, och
blir sedan utvisad från staden. Men ryktet om
uppträdet i banken sprider sig snabbt och
misstolkas på sådant sätt att folk genast börjar
rusa dit för att ta ut sina pengar; och banken
går omkull.
En annan dråplig episod är när tre något
underliga vänner, som han övar kvartettsång
tillsammans med, tar honom med på en
middag hos mrs Crofut. Han betvivlar
naturligtvis inte ett ögonblick värdinnans och hennes
många föregivna döttrars respektabilitet, inte
ens när middagens värdiga former avbrytes
av de underligaste intermezzon. George Brush
vet att skicka sig som en gentleman och blir
till den grad situationens herre att han senare
på kvällen återfinner sig på en biograf
omgiven av alla flickorna, som kramar hans
händer och blöter ner honom med strömmar
av tårar. Först efteråt får han veta att han
varit gäst i ett illa beryktat hus.
47
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
