Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Redaktionellt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
har en god portion av det bondförstånd, som
icke låter sig omtöcknas vare sig av de
litterära kotteriernas förtjusta suckande eller de
stora förläggarnas överrumplande
reklamoflen-siver. Han är med andra ord en självständig
ung man, som oberoende av best-seller-listor
och book-of-the-month-nämnder väljer sina
favoriter. Dessutom är hans omdöme fotat
på en gedigen bildning och på en frisinnad
orientering i den moderna världen. Vårt val
av Peter Quennell till medarbetare har varit
ett utpräglat sympatival.
I enlighet med ett brev från mr Quennell
meddela vi härmed hans biografi: Född 1905
nära London. Utbildad vid Berkhamstead
School och Balliol College, Oxford. Efter
utlandsresor journalistisk verksamhet i
London, huvudsakligen i The New Statesman
under Desmond McCarthys redaktörskap. 1930
utsedd till innehavare av den nyinrättade
professuren i engelsk litteratur vid japanska
stats-universitetet i Tokio. Trivdes inte i Japan och
avsade sig uppdraget efter ett år. Numera
bosatt i London. Skrifter: ”Poems” (1926),
”Baudelaire and the Symbolists” (1929), ”The
Phoenix-Kind” (roman, 1931), ”A
Super-ficial Journey” (reseskildring, 1932),
”Sym-pathy” (noveller, 1933), ”Aspects of 17th
Century Verse” (antologi) etc. För närvarande
sysselsatt med en biografi över Byron 1811—
16, ”Byron: The Years of Fame”.
Mr Quennells första artikel är beräknad att
införas i nästa nummer. Vi hälsa honom
välkommen.
Ett annat välkomnande men denna gång till
en gammal bekant be vi få rikta till professor
Fredrik Böök, som haft älskvärdheten bidraga
till detta nummer med en lång artikel om ett
älsklingsämne: sitt bibliotek. Professor Böök
har skrivit denna artikel på anmodan av
redaktionen, vilken därmed erhållit en
glänsande inledning till, som den hoppas, en hel
serie artiklar, vari kända bokmän —
skriftställare och boksamlare — berätta om böcker
icke enbart i deras egenskap av litterära,
immateriella skapelser utan av böcker. Ämnet
”Böcker” är onekligen ganska vidlyftigt, och
meningen med denna artikelserie är, att det
där skall behandlas obundet av alla regler.
Bidragsgivarna skola berätta om böcker i
allmänhet och om sina egna böcker i synnerhet,
om sitt bokbestånd, dess sammansättning,
tillkomst och uppställning, om sina läsvanor,
sina favoritböcker, samlarupplevelser etc., etc.
Vi tro, att en serie dylika artiklar skall tjäna
som ett behagligt och tankeväckande avbrott
i den jäktande granskningen av litterära
nyheter och nymodigheter och bidraga till att
inskärpa vilken outtömlig källa till
vederkvickelse, som ett med kärlek och omsorg och
icke alltför stora ekonomiska uppoffringar
samlat bibliotek utgör. En andra artikel i
serien, skriven av vår ojämförlige litteräre
storätare och finsmakare Frans G. Bengtsson,
föreligger redan i korrektur.
Medan vi äro i färd med att lyfta på
förlåten till kommande nummer av tidskriften,
skola vi förbereda våra läsare på ytterligare
ett par större nyheter att vänta av de närmaste
numren. Thomas Mann, med vilken magasinet
tidigare haft angenäma och givande
förbindelser, har tillställt oss en stör, i Tyskland
ännu så länge otryckt essay, ”Sjöresa med
4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
