Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Pehr Henrik Törngren: Havelock Ellis — en studie i moralismens teknik
- Anmälda böcker
- Havelock Ellis, Sexuell psykologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HAVELOCK ELLIS — EN STUDIE I MORALISMENS TEKNIK
framstående plats bland de senaste
decenniernas sexualforskare, fullt i nivå med Moll,
Krafft-Ebing och Hirschfeld, vilka han för
övrigt i bred humanistisk bildning och
allmän kulturnivå torde avsevärt överträffa. För
svensk publik är han hittills föga känd; han
stod i kontakt med Ellen Key, vars böcker
han låtit översätta och försett med företal;
utom med henne har han i Norden jämförts
med Seved Ribbing och Edvard Westermarck.
Före 1934, då ”Tankar om kärlek och dygd”
(några mindre essayer, huvudsakligen för
ungdom) och ”Sexuell psykologi” (en populär
sammanfattning av hans stora huvudverkl
utgavs på svenska, var han här föga känd —
huvudsakligen genom några mindre arbeten
av doktor Jakob Billström och anatomen
professor L. Ribbing (son till Seved Ribbing).
Just nu är han på allas läppar som Den Stora
Auktoriteten inom sitt ämne.
*
Överallt där det skrivits om Havelock Ellis
personligen framhålles som hans främsta
utmärkande drag hans skygghet. Edward
Car-penter sade en gång skrattande om honom,
berättar Goldberg, att han påminde om en
snigel som försiktigt tittar fram runt hörnet
på sitt skal, men som vid minsta yttre ljud
eller oförsiktiga beröring ögonblickligen drar
sig tillbaka utom synhåll, in i sin egen värld
av iakttagelse dit ingen kan intränga. Den
kvinna som näst Ellis’ hustru stått honom
närmast, författarinnan och
kvinnosakskvin-nan Olive Schreiner, med vilken han länge
var förenad i varm vänskap, klagar i sina
brev till honom över att han aldrig anförtror
sig åt henne, och en annan gång över att han
aldrig kan se folk i ögonen. När hon en gång
haft hans dagbok till genomläsning och
funnit att han, fritänkaren, begagnar ordet
”Gud” och andra liknande, skriver hon till
honom:
HAVELOCK ELLIS 1893
”När folk som du och jag begagnar sådana
ord, är det aldrig riktigt uppriktigt. Det är
därför Hintons författarskap är så falskt. Jag
hatar detta att han hänger fast vid gamla
symboler, när han inte alls hänger fast vid deras
innebörd, och hans rädsla att säga rentut vad
han menar, i nakna klara bokstäver.”
Hinton var en engelsk läkare och social
utopist, som de bägge beundrade, vars levnad
Ellis’ hustru skildrat och vars efterlämnade
skrifter han redigerat. Det behövs inte lång
bekantskap med parterna för att gissa den
mycket personliga adressen i hennes brev.
Ellis’ hållning inför offentligheten, framför
allt under de år då han av sina landsmän led
förföljelse och smälek, står endast skenbart
i motsättning till hans skygghet. Hans
förmåga att ”stå som ensam man för sin sak”,
varom Ribbing talar, kan man nog tolka så,
4. — B. L. M. 4.
49
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Thu Aug 21 23:47:37 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/blm/1935-4/0051.html
