Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anmälda böcker - Gladys Hasty Carroll, Sol över fälten, anmäld av Margit Abenius - Christopher Ward, Den oförbätterlige vagabonden, anmäld av Johannes Edfelt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RECENSIONER
Hon som skär brödet
Gladys Hasty C a r r o 11: Sol över fälten.
Översättning av Gösta Dahl. Bonniers. 6: 50.
Medan jorden vänder sig omkring solen
och trehundrasextiofem dagar fullbordar sitt
lopp med morgon och afton bör
ettusennittio-fem måltider medhinnas på en bondgård. Då
var och en av dessa kräver ett bestämt antal
handgrepp och ryggböjningar utom den
ständiga omtanken och den strategiska överblicken
kan man fortsätta att addera och multiplicera
och till sist falla i betraktelser av olika slag
över det husliga kvinnliga arbetet på landet.
Den amerikanska författarinnan Gladys
Hasty Carroll för oss i sin roman ”Sol över
fälten” till en amerikansk farm med många
medlemmar och knappa kontanter. Den
tidrymd som skildras utgör ett år. Under den
dagliga arbetsrytmen blir det inte många
tillfällen att grubbla över den egentliga meningen
med livet, ty meningen består i att frambringa
säd och bereda brödet och mätta dem som
samlas omkring bordet i farmarens kök. Så
värst intressanta är inte de yankees i olika
åldrar som likt planeter kretsar omkring sin
givmilda sol, romanens huvudperson, den
nittonåriga Jen: det är strävsamma och
sedliga, en smula fantasilösa människor, ättlingar
till puritaner, men bokens rofulla gång och
orubbliga omständlighet gör att man så
småningom fattar ett sunt intresse för deras kors
kalvning, tomaternas långsamma mognande
och klimatets sakta övergångar från skön
sommar till bjärt höst och snöstorm och vår.
Författarinnans natursinne är klart och friskt.
Och i Jen, den runda, välskapade och ofta lätt
nedmjölade flickan med ständigt verksamma
händer, har hon fördjupat sin
människoskildring och med enkla episka medel fått fram en
bild av den fullkomligt moderliga och
praktiska kvinnligheten. Hon som skär brödet är
inte obesjungen i litteraturen eller förbisedd
i konsten. Werthers Lotte i sin husliga krets
har många systrar, den nyktra Arnold Bennett
till exempel beskriver gärna med dämpad
extas huslighetens mystiska makt — det rena
köksförklädet med mera sådant. Hon som skär
brödet i den amerikanska boken är sedd
genom kvinnoögon, där hon sysslar från tidigt
till sent med att uppehålla och bevara, mätta,
stödja och hjälpa. Men en förälskelsens
underton finns i den lugna skildringen, och så ser
den polske farmaren på flickan från New
England: ”Han sade inte, att han fäste sig vid
färgen på det hon hade bjudit honom eller att
en svag slöja drogs för hans ögon vid tanken
på att hon plockat bären ute på ängen med en
korg på armen och fotterna instuckna i trasiga
skor, under det att hennes ansikte piskades av
höstvinden; detta var kanske ett alldeles
säreget polskt sätt att tänka, men nu ville han
vara yankee”. . . Man tror på skildringen
av Jen, bland annat därför att hennes
konservativa bundenhet vid en trång miljö, en
gård och ett farmarkök, inte framställes som
något ideal, i sig beundransvärt —
författarinnan skildrar också en farmarkvinna som
brytes ned av slavandet och diskandet — utan
som ett faktum: sådana finns det, moderligt
givande och orubbligt förståndiga kvinnor,
och sådan var hon. Margit Abenius
Bland äventyrare
Christopher Ward: Den oförbätterlige
vagabonden. Översättning av Hugo
Hulten-berg. Norstedts. 6: 75.
För dem som efterlysa god
förströelseläsning bör en sådan bok som denna vara ett icke
oävet fynd. Berättelsen om de sällsamma
äventyr som upplevdes av en viss Jonathan Drew
under hans resor i sydstaterna och Vilda
västern på vägar, floder och vildmarksstigar
åren 1824—29 har den pikareska romanens
hela charm. Det är en utpräglat maskulin bok,
och det faller nästan av sig självt, att den är
kemiskt fri från allt som smakar erotik.
Christopher Ward, som är en berättare med
rätt humör, låter i denna bok, som är den
fristående fortsättningen på den förra året
utgivna ”Jonathan Drew”, läsaren följa den
äventyrslystne hjälten på en färd från New
England och till sydstaterna. Skildringen har
också kulturhistoriskt intresse, framför allt
genom den inblick den ger i den
plantage-ägande aristokratiens liv. Man får framför allt
ett livligt intryck av vilken avgörande, allt
annat överskyggande roll pokern spelat i den
70
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
