Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Eskil Sundström: Engelsk rojalism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ESKIL SUNDSTRÖM
Det förefaller att råda en för mera
rationella folk, vartill väl få räknas svenskarna av
i dag, tämligen ofattbar, egendomlig och
innerlig hjärtegemenskap mellan den enskilde
engelsmannen och de kungliga personerna.
Ingen engelsman, hur rojalistisk han än må
vara, inbillar sig väl, att hans brittiska
majestät besitter några särskilt intima relationer
med det gudomliga ursprunget. Men ibland
kan man tro, att det moderna England i alla
fall så där litet i smyg i det kungliga husets
medlemmar skönjer en uppenbarelse av
övernaturliga makter.
Då jag befann mig i London år 1921, gjorde
prinsen av Wales en officiell visit på ett av
Londons sjukhus. Han tryckte händerna på
patienterna, och det rapporterades efteråt, att
varenda patient som undfått prinsens beröring
blivit avgjort bättre. Detta icke i något
obsku-rantblad, närt av illvilja mot
folkupplysningen och forskningens framsteg, utan i
den ledande radikalliberala tidningen Daily
News. Läkares auktoritet åberopades.
Otroligt? Naturligtvis inte alls. Självsuggestion är
ett mäktigt läkemedel. Patienterna trodde
glatt och förhoppningsfullt på den suveräna
kuren och suggererade sig hastigt och lustigt
till en förbättring. Om en ständig rojalistisk
självsuggestion verkar på en hel stor
världs-nation måste kungamakten, hur formellt
maktlös den än må vara, bli mer än en bokstav.
Det finns i England en rojalistisk känsla, en
stark, varm, sentimentalt färgad rojalism, som
kan te sig som en kuriös reminiscens av
romantisk medeltid, men som på något sätt
gör monarkien fastare än aldrig så vältimrade
konstitutionella komplex. En statsman med
själen besatt av doktrinärt svärmeri för en
stark kungamakt skulle emellertid finna det
ganska utsiktslöst att söka omstöpa denna
säregna och vid första anblicken skenbart för
dylika syften löftesrika populära atavism till
en faktor i praktisk politik. En stark
kunga
makt, i statsrättslig bemärkelse, är väl
ungefär det sista som engelsmännen skulle kunna
lockas att experimentera med. Englands
kungamakt är stark, realpolitiskt sett, därför att den
fyller en uppgift som icke på annat sätt kan
fyllas. Vad som sammanhåller det brittiska
väldet, eller den brittiska nationsenheten, som
det väl numera hellre bör heta, är den
brittiska känsla som klassiskt gestaltas i
romarorden: Romanus sum.
Monarkien är det högsta uttrycket för denna
känsla.
2.
Denna brittiska känsla är en produkt av
den imperialistiska eran. Den är sällsamt
svagt betingad av historiska föregåenden.
Engelsk rojalism förefaller att ha vuxit sig
mäktig icke tack vare utan i högsta grad trots
sina kungar. England har en stolt historia,
men dess regentlängd är i häpnadsväckande
mån fattig på sann, helgjuten storhet.
Det är icke ett utslag av chauvinism att
fastslå, att engelsk historia icke
tillnärmelsevis kan visa motstycke till den svenska
kunga-längd som sträcker sig från Gustav Vasa
till Karl XII.- Hos dem finns allt som kan
tända patriotisk hänförelse. Ur deras gravar
klinga fosterländska anslag, som varken den
gamla darrbenta operakällarrojalismen eller
den moderna stövelfasta folkligheten helt
förmått att tysta. Som statsmän och härförare
lyckades de ge Sverige en strålande del i
europeisk utveckling. Det var kungarna som
inspirerade och ledde. Om Karl bragte sitt
folk ofärd, så står han likafullt för all
ungdomligt oförfalskad fantasi som en av
världshistoriens mest bländande inkarnationer av
ädla dygder och grandios äventyrlighet. Hans
personliga väsen förblev under långa tider ett
av de behärskande motiven i svensk
karaktärs-daning. Han har fascinerat och fascinerar
alltjämt de skarpaste forskare i mänsklig
karak
40
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
