Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Eskil Sundström: Engelsk rojalism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ENGELSK RO J AL ISM
8.
Kungamakten antog under ett skede av
oberäknade och oberäkneliga krisers kaos en
säreget manande innebörd. Suveränen var
icke längre bara den majestätiska
galjons-bilden på alla tiders mest gigantiska folkark,
inte bara den blixtrande juvelen i det
demokratiska skjortbröstet, utan något helt enkelt
och simpelt oumbärligt.
I trasslet och virrvarret av politiska tumult
och motsättningar framstod kungamakten i
kung Georgs och drottning Marys försynt och
blitt allvarliga skepnader, liksom den lugna
ström som rör sig ostörd under havets piskade
yta, som sinnebilden av det djupt
beståndande. Ingen kan se eller tala med kung
Georg utan att efteråt bevara ett intryck av
manligt bestämd och sansad värdighet. ”The
art of Kings” ligger mera i tonfall än ord.
Intet kan vara mera sympatiskt renodlat från
personlig ostentativitet, och på samma gång
från demokratisk självutplåning, än Englands
konung mottagande sina undersåtars
vörd-nadsbetygelser. Han är i varje gest och åtbörd
”a King by Act of Parliament”. Hurraropen
återstudsa på dem som hurra. Och i grunden
älskar väl folket helst att hurra för sig självt.
Det hände strax efter kriget, att konungen
under några vallfärder till de arbetslösa
distrikten i östra London möttes av en och
annan isolerad fientlig demonstration. Man
kunde någon gång få höra oratoriska glosor
i gathörnen om ”herrskapet i Buckingham
Palace”. Men det stod sällan eller aldrig
någon bred och robust engelsk
arbetarfysio-nomi på tvållådan utan som regel någon
marxistisk ättling med bleka kosmopolitiska
ögonlock. Äktbrittiska extremister må tala
vilda ord om hertigar men inför kungen
hejdar sig på ett besynnerligt vis tungan.
Det är en märklig tribut. Allt vad en
monark någonsin förmått göra för att hålla
nationens heliga arvedel bortom skrammel
och knivkastning, det har också kung Georg
gjort utan några fascinerande dramatiska
aktörkonster, utan att pråla med manteln,
utan att glänsa med någon egen divin visdom,
men också utan något felgrepp i andra
riktningen — och däri ligger måhända det mest
övertygande beviset på hans intuitiva känsla
för kunglighetens konst. Han har aldrig ett
ögonblick gjort sig skyldig till det kapitala
misstaget att försöka smickra folket genom att
fåvitskt besudla sin mantelfåll med den
billiga folklighetens gemenhet, han har aldrig
friat till folkgunsten, aldrig sökt stoltsera som
någon slags universell förståsigpåare, aldrig
sprättat med någon som helst sorts spirituell
nådaingivelse. Han har aldrig låtit göra
veter-ligt, att han besitter någon speciell begåvning
eller klyftighet för något särskilt, det må
gälla konst, litteratur, teater, filosofi, industri,
sport, diplomati, egyptiska mumier eller
överhuvudtaget någonting. Han samlar frimärken
som tidsfördriv. Kort sagt, hari har alltid
förefallit att vara en gentleman, som varken
behövt eller velat hyckla, eller kokettera. Han
passar England precis. Han är idealet av en
kung, såvitt som en gentleman är det,
monumentalt likgiltig, när det kommer till kritan,
till och med för nöjet att vara kung och dömd
att stå i historien.
Han är i mångt och mycket överlägsen sin
ärade fader. Han är framför allt mera engelsk.
Stackars kung Edvard hade ärvt av sin
coburgska pappa en olycksalig benägenhet att
i obevakade ögonblick uttala gentleman som
schentleman. Kung Edvard var också,
olyckligtvis från engelsk folklig synpunkt,
fransk-infekterad. Drottning Viktoria hörde i all sin
majestätliga förträfflighet andligen hemma i
South Kensington. Kung Georg är komplett
fri från dylika lokala bestämningar och
betoningar. Varken Park Lane eller South
Kensington kan framföra någon priöritetsrätt
på honom.
47
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
