- Project Runeberg -  Bonniers litterära magasin / Sommarnummer juni-augusti 1935 Årg. 4 Nr 6 /
62

(1932-1999) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Artur Lundkvist: Anteckningar om film

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ARTUR LUNDKVIST

många synpunkter nära till hands och har —
inom givna gränser — sitt berättigande. Men
att den kritiska uppmärksamhet som filmen
förtjänar därmed skulle vara i alla avseenden
— eller ens väsentligen — tillgodosedd kan
jag för min del inte gå med på. Filmkritikern
B. Idestam-Almquist har nyligen behandlat
denna fråga i en uppsats om ”Svensk
filmkritik” (i Svenska Filmsamfundets årsbok).
Han tar där fasta på två inslag i filmen: konst
och reportage. De flesta filmer är reportage;
de kan vara både vackra och verkningsfulla
men blir därför inte konst, enligt
Idestam-Almquist. ’”Konst’ innebär en mer eller
mindre medveten omformning av ’livet’ och
ett mer eller mindre medvetet användande av
’skönheten’.” Filmer som alltigenom är
renodlad konst är ytterligt sällsynta (om man
nu ens kan påstå att det finns sådana) — i de
flesta filmer ingår konst och reportage en
blandning, som kanske ofta kan vara rätt
svårdefinierbar. Idestam-Almquist utdömer —
enligt min mening med rätta — den rent
estetiska kritiken, emedan den måste begränsa
sig till att betrakta filmen uteslutande som
konst. Men sedan tar han oreserverat parti för
den på andra sätt begränsade journalistiska
filmkritiken. ”En filmrecension”, heter det,
ӊr dels reportage kring en tilldragelse (en
biografföreställning), dels värdesättning av
en prestation (en film). Men ett bra
reportage kring en tilldragelse kan endast en god
journalist göra.” Påståendet i den sista satsen
är i detta speciella fall mer än tvivelaktigt,
men bortsett därifrån: hur blir det med
värdesättningen av prestationen (filmen som
innehåll och form) ? Ligger inte den
journalistiska kritikens svaghet och otillräcklighet just
där, i den allmänna värdesättningen? Det
konstnärliga värdet spelar sin särskilda roll
i filmen, likaså dess mentalitet, dess miljöer
och personer, arten av dess romantik och
illusionism. Filmen bör tas i betraktande

som uttrycksform, inte ur ensidigt estetiska
synpunkter, utan med avseende på hela
dess verkan.

*



Den senare tidens filmproduktion tyder på
att den konstnärligt ambitiösa filmen befinner
sig på retur medan reportagefilmen
dominerar alltmera. Den sovjetryska filmen som
nådde så högt under stumfilmens sista period
har sedermera inte hävdat sig; dess principer
och metoder tillhör redan ett passerat — om
än inte överträffat — skede i filmens
utveckling. Den tyska filmen som inte bara förde
ljudfilmstekniken snabbt framåt utan även
under några få år skapade ett antal
högtstående filmverk (av vilka
”Tolvskillings-operan” av Pabst nog kan betraktas som
mästerverket) har nu genomgått en av allt
att döma förödande metamorfos. Frankrikes
förnämsta regissörer förefaller i hög grad
sakna möjligheter att göra sig gällande.
Amerikas mest utpräglade regissörsbegåvningar —
Mamoulian, Milestone, Sternberg, Vidor och
andra — har framträtt mindre än man kunnat
vänta och därtill visat sig mycket vacklande
i sina intentioner. Måhända förhåller det sig
så att den konstnärliga filmen från några år
tillbaka hamnat i en återvändsgränd, stelnat
i former, i estetiska manér. De senaste
filmerna av den konstnärliga typen förefaller
redan lite gengångaraktiga, bleka, artificiella.
De robusta, frifräsande reportagefilmerna
verkar vitalt överlägsna. Det kan i själva verket
vara en nyorientering som pågår inom den
aldrig stillastående filmen, en väg till nytt,
obearbetat verklighetsstoff, varur en ny
konstnärlig film kanske kommer att födas. Ty det
förblir säkerligen en evig mänsklig drift att
skapa konst av verklighetens kaotiska
material, att uttrycka sig genom att organisera
verklighetens former.

En hel rad förstarangens regissörer repre-

62

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Aug 22 10:31:39 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blm/1935-6/0064.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free