Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bertil Malmberg: Dikter - Aftonrodnad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BERTIL MALMBERG
IIL
Vi hava slungat våra fäders stavar.
Vi hava krossat alla falska former.
— Vi hava blottat alla kungagravar
och modigt trotsat alla tabunormer.
Hur stolta klungo ej de stora orden!
Hur väldig öppnade sig vetenskapen!
Vi hava kämpat med förnuftets vapen
mot hemlighetens härar över jorden.
Vi hava kämpat mot de blinda töcknen:
oraklets dubbelhet och spådomsanden —
och hava blivit som en rot i sanden
och som ett vilsegånget folk i öknen.
Vi skola aldrig komma dit vi ämnat.
Tom på vår sadel hänger kalebassen.
Vi åldrats tidigt därför att vi lämnat
de vattenrika dälderna och passen.
IV.
Men ha vi saknat livets friska vatten,
— i dödens närhet öppnas nya brunnar
och lyftes ur den framtidslösa natten
dödsrikets svalka mot förbrända munnar.
Vi måste avstå ledningen och rangen
åt mörka folk från fjärrbelägna trakter,
som ännu ej ha brutit sammanhangen
med urbegynnelser och skaparmakter.
Vad gagnar oss den lysande tekniken
mot ödets lurar, djupa urtidstoner
— mot gudomsrösten, mot demonmusiken,
som driver dessa dunkla millioner.
Vi höra obekanta stridsrop skalla
— ohjälpligt närmar sig den sista stunden.
Men innan våra tunga fästen falla,
kan rasens liv förvandla sig från grunden.
4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
