Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Olof Lagercrantz: Mossen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OLOF LAGERCRANTZ
MOSSEN
VÄSTERGÖTLAND
I.
Väldig ligger mossens ödemark.
Hedniskt naken, flämtande och tung,
som en gammal somnad patriark,
röd i skägget av en stripig ljung.
Andedräkten ligger som ett flor,
vit och rå omkring den gamles kropp.
Dova suckar, som i djupet bor,
bubblar tungsint, men når aldrig opp.
Spoven skriker ur sitt gråa bröst,
skär igenom dimman blanka streck.
Ömsom klar som silver är hans röst.
Ömsom tonar sången hes av skräck.
I den vattensjuka sänkans dy
drunknade ett kolsvart sto en vår.
Hennes lätta hovar blev som bly.
Hennes ögon blev till röda sår.
Lyssnar man i dimman hör man än
hennes skri, när hon till sist försvann.
Mossens döda andar går igen.
Djur och mänskor söker till varann.
II.
Andra dagar ligger sol
darrande bland gräsen.
Över kattfot och viol
far en himmelsfärgad kjol:
mossens ljusa väsen.
Flickan håller ensam bal,
dansar sedd av ingen.
Stilla i en brun kanal,
mitt i nätens gröna schal
putsar anden vingen.
24
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
