Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Gösta Attorps: Lawrence of Arabia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GÖSTA ATTORPS
— då han var anställd vid tankkåren och
därpå flygvapnet — använde han sina lediga
kvällar att ytterligare se över texten. ”Jag
hade nu”, säger han, ”lärt mig mina första
läxor i att skriva och var ofta i stånd att
koncentrera två eller tre av mina tidigare satser
i en.” Detta manuskript trycktes så 1926 i en
mycket liten, privat upplaga, prydd med
ett-hundratjugufem porträtt i färg av män från
arabkrigets dagar; och för att kunna betala
konstnärerna offentliggjorde Lawrence snart
därpå en förkortning av boken kallad ”Revolt
in the Desert”. Den var ungefär hälften så
lång som ”Seven Pillars” och var tillkommen
icke genom en omarbetning utan genom
nedskärningar, vilket ibland gjorde dess
övergångar abrupta. Allt som står i ”Revolt in the
Desert” återfinnes alltså i ”Seven Pillars”.
(Om Vishetens sju pelare talas första gången
i Ordspråksbokens nionde kapitel, vers 1:
”Visheten har byggt sig ett hus, hon har
uthuggit sina sju pelare.” Lawrence tänkte
ursprungligen använda titeln för en bok om
sju städer, vilken han dock ej publicerade, då
han ansåg den omogen.)
Teorien om de eventuella femton — eller
aderton — åtalen för ärekränkning måste
sägas innehålla en stor överdrift såtillvida
som det i den offentliga upplagan av ”Seven
Pillars” endast finnes tre smärre tomrum i
texten, tillkomna emedan vad där stått skulle
ha sårat ännu levande personers känslor.
Frågan om Lawrence som posör ligger
däremot mer invecklat till.
*
Underrättelserna om Lawrences barndom
och ungdom inskränka sig i huvudsak, såvitt
anmälaren vet, till vad kapten Lidell Hart —
engelsk militärskriftställare och militär
medarbetare i Times — meddelat i sin bok ”T. E.
Lawrence in Arabia and After”.
Fädernesläkten hade i trehundra år varit bosatt i
Irland som engelska godsägare, innan T. E.
Lawrences fader slog sig ned i Wales. Modern
— från en av de skotska öarna — beskrives
som kalvinist och asket, utmärkt skicklig i att
sköta sitt hus, en kvinna av karaktär och
intelligens, med järnhård viljekraft,
förtjusande när hon ville. Hon fick fem söner, av
vilka tvenne föllo i världskriget. Den blivande
arabledaren lär ha varit läskunnig i sitt fjärde
år, börjat med latin i sitt sjunde och snart
lagt i dagen en smak för arkeologi och
medeltida fästningsarkitektur, som så småningom
förde honom på långa turer genom Frankrike,
där han utvecklade sig till kännare av slott
från elvahundratalet samt en framstående
tak-och tornklättrare. I skolan fantiserade han om
ett nytt korståg, denna gång för att befria
araberna, och redan nu tycks han ha börjat
studera krigslitteratur. Den rent fysiska
uthållighet han visade prov på vid läsning av
böcker beskrives som anmärkningsvärd, och
som student ägnade han sig, enligt nobla
Oxfordtraditioner, åt vitt skilda, lärda och
nyckfulla studier, som vilkas synliga uttryck
en avhandling om korstågens inflytande på
Europas medeltida militära arkitektur var
avsedd att med tiden framträda. Med detta syfte
för ögonen begav han sig ut på sin första färd
i Främre Orienten, vandrande som luffare
(ehuru tydligen levande enklare) men
medförande ett öppet brev från det turkiska
kabinettet — erhållet genom lord Curzons
förmedling —, i vilket de syriska guvernörerna
uppmanades att lämna honom bistånd. Han
fotograferade ett femtiotal slott, höll på att bli
mördad borta vid Eufrat — därför att en turk
tog hans klocka för att vara av guld — samt
började lära sig tala arabiska, ett språk vars
första grunder han inhämtat av en
protestantisk syrisk pastor i Oxford. (Han kom aldrig
att fullt behärska det och hade ibland under
arabupproret en viss svårighet att meddela
sig med tillstötande stamhövdingar.) Sedan
8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Thu Aug 21 17:51:59 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/blm/1935-8/0010.html
