Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karl Asplund: Dikter av Siegfried Sassoon i svensk tolkning - Ur ”Hjärtats resa”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DIKTER AV SIEGFRIED SASSOON
Ur ”H järtats resa”
i.
Sång, bliv min själ! Giv sköna toner, sång,
åt allt som böljat genom hjärtats vrå.
Led mig vid handen, ty vi måste gå
till barndomsminnets gård vid månuppgång.
När gräset strimmas klart av natt och dag,
står skuggor upp av mina döda jag.
Själ, bliv min sång! Kom åter vit och ren
med gammal mördad kärlek i ditt hägn!
Driv natten bort med sommarns gryningssken
och fjärran fågelkvitter efter regn . . .
En tidens trötta pilgrim är jag, Sång.
O Själ, mitt hjärtas natt blev alltför lång.
IV.
Inte vet jag vem du är.
Bara detta vet jag, kära:
När din kind jag nyss kom när,
föllo blomsterskyar skära.
Vet ej var du kom ifrån,
bara att när du är nära
sjunger klosterklockors dån
i mitt hjärtas celler, kära.
V.
Du var så glad i kväll. Nu har du fått
de heta drömmarna till vila lagda.
Men när du somnar, kan jag höra gott
dig mumla smekord, som ej blivit sagda.
Sov gott. Min tanke vakar vid den stig
din skönhet fjärran vandrar, och min stämma
kan med en trollsång återkalla dig
till dessa armar, där du nyss var hemma.
23
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
