Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Johannes Edfelt: Finskt epos - Anmälda böcker - Joel Lehtonen, Ödemarkens barn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FINSKT EPOS
Joel L e h t o ne n: Ödemarkens barn. Med inledning av Anders Österling.
Översättning av Bertel Gripenberg. Bonniers. 7: 50.
Recenserad av JOHANNES EDFELT
Det är ett allom bekant faktum, att den
finska litteraturen utvecklar sin intimaste
egenart, där den är folklivsskildring. Ingen
av grenarna på den nordiska litteraturens
stora träd är så nära marken, så direkt
sprungen ur det folkliga som den finska.
Fallet Juhani Aho är i detta avseende typiskt
och lärorikt. Var är han sig själv, var
utvecklar han sin särart mest övertygande och
triumferande? Näppeligen där han är
doktrinär naturalist, i Zolas anda, men där han
närmar sig det i djup mening nationella, där
han söker sig tillbaka till roten och stammen,
som i ”Panu” och ”Spånor”. Alexis Kivis
betydelse som nydanare och föregångsman
kan härvidlag inte överskattas/ Hans
framträdande är och förblir något enastående i den
nordiska litteraturens historia. Plötsligt
uppstår ett geni ur folkets led och skapar med
”Sju bröder” ett verk, som är något av en
uppenbarelse, ett verk, där det egnaste i en
nations och ett folks lynne lyftes till konstens
medvetande och självklarhet. Mellan Kivi och
Aho är en bred kronologisk lucka, men man
får dock ta hänsyn till att det under
mellantiden utvecklades en livaktig litterär
verksamhet, och detta just på allmogeskildringens
område. Låt vara att denna verksamhet ej ter
sig så betydande, om man granskar
enskildheter; den var dock värdefull som samlad
litterär aktivitet och som kartläggning i
allmänhet.
Omständigheterna ha gjort, att en stor
epiker, Sillanpää, för det allmänna
medvetandet kommit att framstå som det samlande
namnet, då nutida finsk berättarkonst kommer
på tal. Ingen vill heller förneka, att denne
författare besitter kvalifikationer, som berättiga
till en plats i solen, ty han har fört vidare
och ytterligare förädlat en linje, som utgår
från Juhani Aho. Med glädje måste rnan
emellertid konstatera, att det moderna Finland har
att uppvisa en berättare, som värdigt står vid
Sillanpääs sida, en boren epiker och en stor
konstnär. Det är Joel Lehtonen.
Han tillhör samma generation som
Sillanpää. Född 1881 i Sääminki socken i Savolaks,
hade han en ytterst fattig barndom. Det hör
till saken. Han ägnade sig efter studentexamen
först åt journalistik men sattes i stånd att
företaga en resa utomlands. Återseendet med
fosterjorden gjorde honom till författare, men
först tämligen sent fann han sin egen form.
Den ligger ännu i sin linda i ett epos, ”På
hemväg från marknaden” (1912), men den är
suveränt medveten i berättelsen om ”Den
för
43
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
