Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 1. Januari 1936 - Ivar Lo-Johansson: Ur ”Statarna” - Yrkesstolthet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UR "STATARNA"
har, uttröttad så hon knappt orkade gå hem,
stigit åt sidan och nigit djupt för sörmländska
herrskap i mjuka landåer och gula trillor .. .
Det förvånar mig ibland, att jag skriver om
backar och blommor, när de funnits.
Här ligger en av det envisa borstgräset
övervuxen kulle. Sol, snö, regn har nästan
utplånat den. I den torra sanden borrar
steklarna hål. Då minns jag något.
Den statarlista, som befunnits normerande
för hela mellersta och södra Sverige,
utfärdades en gång för statdrängen A. Gottfrid
Andersson från Sköldinge socken i Sörmland,
nu avliden. Han kvarbodde på samma gård
i över femton år. Hans uppgörelse, daterad
flyttningsdagen den 24 oktober 1892,
stipulerade hans lön, av vilken jag antecknat
följande siffror: Städsel 3 kronor,
sängkläders-penningar 3 kronor, kontant 65 kronor, vete
9 kronor 32 öre, råg 52 kronor 72 öre, ull
1 krona 80 öre, ett par tyska stövlar 10
kronor, ett par svenska dito 6 kronor, 730 liter
skummjölk à 0,04, lika med 29 kronor 20 öre.
Hans barn arbetade på samma gods, han själv
dog på ålderdomshemmet. Nu säger jag
framför den namnlösa kullen:
— Han vart begravd här, i steklarnas slott
sover han. Det är den okände statarens grav.
Ett stycke ifrån mormor. Tjugunio år på
samma gård. Om kvällar och nätter var hon
kvinna, men om dagarna arbetade hon som
karl, vadade till de små brösten ut i den
iskalla fjärden för att skära vass, som mannen
sedan spritade — tufs till sängarna, i vilka
sprattlade barn, min egen mor bland de andra.
Baronen sade en gång: — Jag skall tänka på
er ålderdom, på din och din gummas. Han
behövde aldrig tänka på deras ålderdom ...
Här ligger far. Hjon från elva år, som ogift
dräng åt "slående tyska patronen" i två år,
som gift statare, tjugusexårig, fem och ett
halvt år, torpare på första torpet i åtta år,
på det andra i tretton år, och så hela vägen.
När han nådde utom de stora gårdarnas
räckhåll — kräftan. Den hade följt efter dit.
Solskenet skakas genom löven, en lätt doft
av förmultnelse, där utanför krusas vetet i mil
efter mil. Jag går här lamslagen av mina
minnens svårmod, en godhetens
vaneförbrytare, och jag kan inte ta upp mina döda! Men
de levande kunde jag väl ta upp?
När jag står där, rör det sig plötsligt bland
gravarna. Två gubbar, som kurat ihop sig vid
stenarna, kommer och rör sig i riktning mot
mig. En av dem, med en liten kratta i handen,
kommer ända fram till mig.
— God dag.
— God dag, farbror.
— Jag tyckte väl det var någon jag kände,
låter det tillfredsställt. Då nalkas även den
andra. Han kommer knallande. Två
ålderdomshemsgubbar på tjänstgöring i dödens
åker. Vi blir alla tre stående bland gravarna.
Så fort jag hört rösten, har jag också känt
igen Stora HäSslinge gårds kogubbe, och hans
gestalt är en uttjänt kogubbes ålderdomshamn.
Hans barn var mina skolkamrater. Larsson
hette han. Jag återtar hälsningen tillsammans
med namnet, och jag ser gubben smickrad
av att höra namnet. Från Hässlinge flyttade
familjen över till Sjösa gård, slutligen till
Boga gård, där föräldrarna blev alltför gamla.
Ett av barnen, Oskar, var min lekkamrat.
I ohygglig revolt mot slaveriet bröt han en
dag av svansen på två kor, bland korna som
fadern skötte. Så har jag läget klart och
betraktar gubben.
— Jag var elva år på Stora Hässlinge,
säger han likväl för säkerhets skull. Kogubbe
hela tiden, fast jag började som tjuguåring
med det, fast det var på andra gårdar. Jag
kan räkna opp dom alla. Sju år på Sjösa,
kogubbe där också — dom unga tror att en
kogubbe måste vara en gammal, och numera
heter det lagårdskarl, men det var ju ingen,
som nämnde då. På Boga vart det inte mer än
23
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
