Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 1. Januari 1936 - John Landquist: Äktenskap och själskultur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JOHN LANDQUIST
generationerna, men väl att märka inte genom
någon fysiologisk ärftlig belastning, som
Stekel — alltför mycket — bagatelliserar, utan
genom dålig uppfostran. Det uppger han vara
sin erfarenhet under fyrtio års praktik som
själsläkare i familjer. Obehärskade föräldrar,
som ställa till onödiga scener inbördes eller
mellan sig och barnen, föräldrar som föra
dubbelliv, lättsinniga föräldrar med älskare
och älskarinnor i huset, de få också i stor
utsträckning splittrade, nervösa, livsodugliga
barn och stundom barn, som gå direkt till
botten.
Stekel ger i ett kapitel åtskilliga
avskräckande exempel på följden för barnen av
mödrars lättsinne. Stundom följa döttrarna
sin mors exempel, identifierande sig med
henne, och sjunka. Eller också går reaktionen
i motsatt riktning; av två döttrar till en
lättsinnig mor i högre samhällsställning gick en
i kloster, den andra blev from, överdrivet
moralisk och slutade som gammal fröken med
allehanda egendomligheter. En ung begåvad
skald blir arbetsoduglig och lider av
tvångshandlingar och tvångsföreställningar: han har
manin att ta isär och söka plocka ihop sin
klocka och andra ting och frågar ständigt
varför: Varför draga sig föremål till varandra
och varför stöta de bort varandra, varför är
månen en slocknad sol och så vidare. Stekels
undersökning ger vid handen att fadern av
okänd anledning tidigt skilt sig från modern
och att sonen i skolåldern fått misstankar om
moderns liv. Hans tvångsföreställningar och
tvångshandlingar voro symboliska uttryck för
hans grubbel över denna hemlighet.
Stor uppmärksamhet ägnar Stekel åt de
skadliga följderna av föräldrars obehärskade
uppträdande. Växling mellan överdriven
stränghet och överdriven kärleksfullhet rubbar
barnens affektiva jämvikt, gör dem retliga,
räddhågade, otillgängliga. Besinningslösa scener
med grova invektiv mellan föräldrarna förstör
föräldraauktoriteten, som Stekel kallar
personlighetens ryggrad. Föräldraauktoritet kan
aldrig uppnås genom stränghet, som icke
tilllika inger förtroende. Auktoriteten ligger
uteslutande i den aktning föräldrarna inge.
Ibland opponerar man, när Stekel gör
utflykter på den psykoanalytiska
kulturfilosofiens fält. Så får man veta, att de barn, som
fått umbära moderns kärlek, få aldrig sedan
i livet någon ro, de söka något de aldrig
finna: "De representera sedan i livet den
bekanta typen eviga sökare: Faust, Ahasverus,
Den flygande holländaren" och så vidare.
Satsen ger ett exempel på det psykoanalytiska
filosoferandets mest irriterande egenskap: att
förvandla det väldiga människolivet till en
sexuell kindergarten, där de stora
personligheternas originalitet och religionens, lyrikens
och det filosofiska tvivlets strömmar av
andeliv visas ha sin finurliga grund i pappas och
mammas och älskarinnans pedagogiska
misstag. Människolivet blir i denna filosofi en
trång familjär miniatyrvärld, utestängd från
himmelsrymdens starka vindar och
mannaviljans vida uppsåt. Anspråket att göra de
nämnda symbolerna, mättade av seklers
spekulativa oro över människolivets mål och
öde, till en liten nätt ekvation med
moderskomplexet, ger ett förrädiskt vittnesbörd om
bristande bildning hos den hygglige
psykologen. Om det harmoniska familjelivet för till
den filiströsa lyckan att den lyckliga ej
förstår Fausts valspråk: "Im Weiterschreiten
find’ er Qual und Glück — er, unbefriedigt
jeden Augenblick" och änglarnas sång: "Wer
immer strebend sich bemüht", så är det inte
mycket värt med familjelyckan.
Men i behandling av det område —
familjelivet — varom Stekel har kännedom, visar
han sig som en klok och människovänlig
författare. Han styrker med ett överflöd av
exempel ur livet nödvändigheten av sexuell moral
hos föräldrar för barns psykiska hälsa. Huru-
28
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
