Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 1. Januari 1936 - John Landquist: Äktenskap och själskultur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÄKTENSKAP OCH SJÄLSKULTUR
sats: ty pryderiet uppsöker just det
oanständiga och är angeläget att uppenbara något
som den icke har men vill utge sig att äga.
Denna oförmåga att skilja pryderi och
blygsel-känsla är utan tvivel en av de gravaste
anklagelsepunkterna mot tidevarvets litteratur och
dess erotiska kultur. Denna svaghet har flera
orsaker. En är bristande upplevelse av
kärleken, vilken för till vulgaritet. En annan,
mycket viktig, är hämndlystnaden gentemot
det erotiska livet. Freud har uppmärksammat
detta drag, då han erinrar att kärleken till
tvetydighet och obscenitet särskilt utmärker
dem som lidit erotiskt misslyckande. I
grunden är skamlösheten, utbjuden som
"upplysning", ett krig förklarat mot det erotiska livet,
avseende dess ödeläggelse. Men man bör akta
sig. Ty liksom blygselkänslan är likartad över
hela det psykiska fältet, är skamlösheten det
också. Skamlöshet på det erotiska området
har böjelse att sprida sig till skamlöshet även
på andra. Om man frånser yttringar av
ungdomlig naivitet i ohöljda skildringar i ung
litteratur, så ha andra mera unkna ett
skade-lystet drag som man ur moralisk synpunkt
har rätt att kalla erotisk kriminalitet.
På en punkt reser man opposition mot
Runestams skrift. I sitt hävdande av
äktenskapet med dess principiella karaktär av
oupplöslighet utfärdar han en moralisk dom
över skilsmässorna, som icke är hållbar.
"De som skiljas måste för det helas skull
bära förödmjukelsen att åt världens
nyfikenhet prisgiva ett personligt förhållande, som
skulle vara deras dyrbaraste enskilda
egendom. — Det är en upprörande brist på etisk
eftertanke att i barmhärtighetens namn eller
lättsinnets beröva skilsmässan denna udd."
Författaren förefaller mena att de som
skiljas skulle visa någon sorts moraliskt
mindervärde. Därom vet han ingenting, lika
litet som han på förhand kan uttala något om
den moraliska karaktären hos de äktenskap
som förbli. Det är en ökning av humaniteten
och en förfining just av blygselkänslan i
modern tid att man lämnar skilsmässorna
odömda. Här uppkallar författaren helt
oväntat den utdömda pryderimoralen till sitt stöd.
På den vägen går det dock ej att upprätta
äktenskapets anseende.
Det är riktigt och värt att höra, då
Runestam inskärper betydelsen av äktenskapets
objektiva ordning och dess stärkande
inflytande på det obeständiga människolivet. leke
dess mindre äro personligheternas
förhållanden av alltför mångfaldig art för att kunna
bemästras med undantagslösa regler, och det
erotiska livets mysteriösa djup, varom han
talar, har just därmed den beskaffenheten, att
dess yttringar vid tillfälle måste genombryta
den objektiva ordningens i sig själva
respektvärda regler. Det går inte, däri har han rätt,
att rationalisera det erotiska livet genom att
degradera det till städse ohämmad sexuell
njutning. Men det går inte heller att
rationalisera det på den moraliska linjen med
kategorisk fordran på äktenskapets oupplöslighet.
«
Man anklagar gärna psykoanalysen att med
sitt tal om kulturens hämmande moral bidra
till sedernas upplösning. Denna beskyllning
passar inte på den freudske psykoanalytikern
Wilhelm Stekels bok "Föräldrarnas fostran".
Den ger föräldrar en ordentlig duvning i
moral. Stekel har nämligen som läkare åtagit
sig barnens och ungdomens sak, och utifrån
deras behov kunna kraven på familjelivet te
sig annorlunda än från en del äldre
missnöjdas och nervsjukas ståndpunkt.
I Stekels bok är inte tal om någon kulturens
hämning, som skulle förorsaka nervositet.
Nervositetens huvudsumma kommer av
föräldrarnas dåliga exempel, förklarar Stekel.
Nervositeten är följden av ett uppfostringsfel.
Den ärves som en gammal sjukdom genom
27
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
