Bonniers litterära magasin / Årgång V. 1936 / 33 (1932-1999) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 1. Januari 1936 - Hermann Hesse: Nya tyska böcker

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sätt. Författaren förstår att meditera, och hans
tolkning och värdering av den mytiska
världen är icke opåverkad av Zürichpsykologen
C. G. Jung. Medan Schweitzers bok har sitt
värde huvudsakligen för dem, som för första
gången ta itu med dess ämne, ger Zimmers
bok däremot dem mest, vilka redan länge ha
sysslat med detta outtömliga ämne. Rent
litterärt är Zimmers bok för övrigt en utmärkt
prestation, det är en ren njutning att läsa den,
vilket man ju inte precis alltid kan påstå om
tyska professorers böcker.

ALBERT SCHWEITZER

Historikern Rudolph Wahl, vars bok
"Karl der Grosse" jag redan tidigare har
omnämnt, har nu också skrivit en monografi
över den tyske kejsaren Henrik IV under
rubriken "Canossa" (S. Fischer). Utan att
göra några eftergifter åt modeströmningar
men ändå med någon skepsis gentemot de
romersk-katolska tendenserna tecknar han den
olycklige kejsarens bild, och samtidigt ger
han en mycket åskådlig bild av de europeiska
problemen i det elfte århundradet. Fastän
arbetet inte på något sätt kommer med
anspråk på att vara aktuellt, har det dock
en viss faktisk aktualitet, därigenom att den
dåtida stora konflikten mellan kejsardöme och
påvedöme, mellan imperium och kuria,
uppvisar vissa analogier till de nuvarande
spänningarna mellan Tyskland och Rom.

Karl Buchheims "Wahrheit und Geschichte"
(J. Hegners förlag) behandlar i många kapitel
grekernas filosofi, utgående från
kunskapsteoriens nuvarande kris och siktande tillbaka
mot en äkta ontologi. De inledande kapitlen
i boken, som jag önskar många läsare, ge
perspektivet genom en kritik av det moderna
tänkandet, vilket författaren betecknar som
"rumstänkande" — denna kritik gäller
särskilt den kantianska läran om tidens idealitet.
Buchheim utforskar rötterna till detta
"rumstänkande", som inte lämnar kvar någonting
annat av sina objekt än rummet och det
matematiska, och förfalskar tingens väsen genom
att beröva dem tidens element. I
"rumstänkandet" finns det liksom i matematiken ingen
tid, endast närvaro, och därur förklarar
Buchheim de nya tänkarnas misstro gentemot
historien och mot den äkta erfarenheten och
traditionen. Detta rumstänkande har, som han
erkänner, möjliggjort hela vår högt
utvecklade teknik; den under dess herravälde
skapade naturvetenskapen är däremot
"kunskapsteoretiskt sett mycket diskutablare än man
i allmänhet tror". Det är lärorikt och
uppbyggligt att därefter följa Buchheims väg
genom den antika filosofien, där erfarenhet
och tradition icke uppfattas som misstänkta
och ovetenskapliga utan som den oumbärliga
basen för kunskap, och som kom "tingen
i sig" så mycket närmare än den filosofi, som
måste beröva sitt objekt dess tid, dess öde,
dess historia för att kunna göra det till
föremål för en matematisk undersökning.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>