Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 1. Januari 1936 - Recensioner - Gunnar Beskow: Livets välde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LIVETS VÄLDE
KNUT LUNDMARK: Livets välde. Bonniers. 12:50.
Recension av GUN NÄR BESKOW
Vad är vetenskapens uppgift? En ofta ställd
fråga, vars svar kan koncentreras i orden: att
söka efter och förkunna sanningen. Pilati
skepsistunga motfråga: Vad är sanning? äger
sin ödesdigra stötkraft närhelst det gäller de
svårgripbara former, som vi kalla etiska och
konstnärliga sanningar. Men här, när det är
fråga om sanning i vetenskaplig bemärkelse,
är Pilatus relativt lätt avväpnad med en
definition : sanningen är det enklaste och
motsägelsefriaste logiska system, i vilket våra
sinneserfarenheter låta sig ordnas (skall
psykologien räknas med, fogas till
sinneserfarenheterna också de direkta, sinnesoförmedlade
psykiska erfarenheterna).
Men vetenskapens nyttomål, vetenskapen
som grund för tekniken? Ja, som sådan är
den mycket bra; i alla tider har människan
dragit nytta av sin förbättrade
verklighetsorientering, ständigt ha praktiska vinster
framgått ur forskningen, men med vetenskapens
primära uppgift ha de praktiska vinsterna inte
ett dugg att skaffa. Begäret efter kunskap,
sanning, verklighetsorientering alldeles oavsett
den praktiska nyttan, är människans
adelsmärke och en av de tre gudomliga faktorerna
i hennes dubiösa anlagsmassa (de andra skulle
då vara skönhetsdrift och förmåga till
med-kännande, kärlek). Av den orsaken är bland
alla vetenskaper astronomien den högsta, den
renaste vetenskapen, emedan den är den minst
praktiska. För ali del, ursprungligen var den
en av de största praktiska värdeskaparna,
grunden för bland annat exakt tidsbestämning
och havsnavigering och därmed för
uppkomsten av högkulturer. Men astronomien har
för länge sedan lagt sitt matnyttiga stadium
bakom sig; nu är den i högsta möjliga grad
vetenskap för vetandets skull, l’art pour 1’art
av renaste vatten. — Hur kommer det sig att
den ändå äger makt att intressera den breda
publiken, att praktiskt folk, amerikanare som
tjänat förmögenheter på sin skarpblick för
livets realiteter, donerar jättesummor till
observatorier och teleskop? Naturligtvis
därför att astronomiens arbetsfält, utforskningen
av himlakropparna och världsalltet, appellerar
till en så stor allmänmänsklig
erfarenhetsmassa, till något som från släktets och
individens barndom varit föremål för affektspäckad
undran. Astronomien är naturligtvis också med
om att vädja till sensationsbegäret,
lustförnimmelsen inför det oerhörda, otroliga. Som
skickliga managers har astronomerna alltifrån
Kopernikus’ dagar och till våra låtit
universum oavbrutet överträffa sina tidigare
prestationer, ständigt hänföra sin publik med
nya rekord i utsträckning, hastigheter och
massor. Är sensationsbehovet i sig enbart eller
ens huvudsakligen av ondo? Säkerligen inte;
hur därmed än är, torde man i alla fall kunna
ena sig om, att astronomien otvivelaktigt är
den minst destruktiva medlemmen i den skara,
som vädjar till sensationsbegäret.
44
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
