Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 1. Januari 1936 - Recensioner - Gunnar Beskow: Livets välde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LIVETS VÄLDE
Det är därför av många orsaker man har
rätt att glädja sig åt att en av astronomiens
främsta aktiva målsmän i vårt land tagit sig
före att ge den svenska allmänheten en brett
upplagd, sakrik och detaljköttig populär
framställning av den astronomiska världsbilden,
av hur i närvarande ögonblick, år 1935, den
livaktiga astronomiska forskningen ser på
universums beskaffenhet, på arten av den
kosmiska verklighet, som omger oss. Men boken
är inte en populär astronomi i allmänhet; den
är utpräglat antropocentriskt eller rättare
bio-centriskt disponerad, med materialet av fakta
och teorier ordnade utifrån den bärande
frågan om livets ställning i universum, dess
uppkomst, spridning och möjliga betingelser
inom vårt solsystem, vår vintergata, och
världssystemet, vintergatornas vintergata.
Därmed är bokens syftning inte endast rent
vetenskaplig, utan också centralt vetenskaplig.
För att återkomma till definitionen på
vetenskapens uppgift: det logiska systemet av
sinneserfarenheter är uppbyggt kring
människan; människan själv är vetenskapens både
sakliga och affektativa centrum, det centrala
i fråga om både erfarenhetsmaterialet och det
drivande intresset. Vetenskapens olika grenar
syssla med olika sidor av den
erfarenhetsmassa, som människan kommer i beröring
med; dess slutliga mål är att ge en totalbild
av hela den verklighet, som omger henne,
"att finna en världsförklaring, som i sig
innesluter nyckeln till företeelsen av jämväl
materiens och livets innersta väsende".
Hur kan det då komma sig, att, som
professor Lundmark också antyder i sitt förord,
en framställning av denna sammanfattande art
ofta nog av vetenskapsmännen själva betraktas
som i och för sig ovetenskaplig? "Jag vet
mycket väl, att ett flertal av mina kolleger icke
anse frågan om livets utbredning i världsalltet
egentligen höra hemma i astronomien, ja,
kanske ej inom vetenskapen överhuvud." Grunden
härtill är en sund motvilja mot det lösa
spekulerandet, medvetandet om att empirisk
undersökning, samlandet av fakta, är ali
vetenskaps grund. Mellan många vetenskapsgrenar
ha länge sådana svalg’ av okändhet bestått,
sådana vidder av outforskad mark, att ett
överbryggande, ett försök till syntes med
nödvändighet måste bli ytterst luftigt hypotetiskt.
Men å andra sidan vore vetenskapen död utan
den spanande arbetshypotesen, utan den
mate-rialgrupperande teorien. Och i våra dagar har
verkligen forskningen inom nära nog alla
sektioner samlat ett så oerhört kunskapsmaterial,
att den enhet mellan de olika
forskningsområdena som måste vara det yttersta målet
icke längre förefaller så hopplöst avlägsen,
att vissa sammanknytningar redan nu synes
kunna påbörjas. Ett sådant försök är det
professor Lundmark här utfört. Naturligtvis måste
det rymma ofantligt mycket hypotetiserande,
broslagning med serier av hypoteser fogade
till hypoteser, antaganden på antaganden. Men
därmed är det inte ovetenskapligt; kravet är
blott, att hypotesernas luftighet är
förnummen, att osäkerhetsgraden är medveten för
författaren och klarlagd för läsaren. Med
vissa undantag är detta principiellt enkla men
praktiskt svåra krav uppfyllt.
Den föreliggande volymen består av två
delar: en biologisk, omfattande en
tredjedel av utrymmet, och en astronomisk,
omfattande de övriga två tredjedelarna. I den
sista, väsentliga delen är författaren på sin
egen gata; i den första delen däremot rör
han sig utanför sina egentliga
kunskapsområden, och man kan därför a priori
förmoda att den ur saklig synpunkt är den minst
starka.
Det första avsnittet, "livets natur", som
främst behandlar de levande systemens
olikheter mot den livlösa materien, synes utmärkt.
Detsamma gäller diskussionen av de olika
möjligheterna för livets uppkomst, med dess
45
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
