- Project Runeberg -  Bonniers litterära magasin / Årgång V. 1936 /
127

(1932-1999)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2. Februari 1936 - Peter Quennell: Brev från London

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Kiplings huvudsakliga produktion var
avslutad vid tiden för det stora krigsutbrottet.
Wells däremot, hans våldsammaste
antagonist, fortsätter alltjämt och är mera energisk
och rörlig än någonsin. Den sista nyheten är,
att han just återvänt från Hollywood, där han
studerat förhållandena, beredd till friskt
filmarbete i England. Även George Moore, som
inte hyste någon större kärlek till de flesta
av sina distingerade rivaler och hade ganska
mycket oangenämt att säga både om Kipling
och Wells, fortsatte att arbeta ända till sitt
långa och flitiga livs sista dagar, och det
meddelas, att en utförlig biografi över den
glänsande irländske stilisten är att vänta inom
den närmaste tiden.

illustration placeholder
RUDYARD KIPLING
Efter en teckning av E. O. Hoppé.



Det var ursprungligen meningen, det var
i varje fall George Moores egen J>lan, att
hans vän och efterapare Charles Morgan,
författare till "Källan", skulle skriva om hans
liv. Vad Morgan skulle försöka göra, menade
Moore, var mindre en officiell biografi än en
biografi i form av en roman, vilken, skriven
en smula i hans egen stil, med fullkomlig
konstnärlig opartiskhet, skulle skildra honom
i olika stadier av hans utveckling. Jag har
inte det intrycket, att Moores val av biograf
var så alltigenom klokt. Morgan har imiterat
behaget i Moores stil. Men han har ingenting
av Moores munterhet, livaktighet och
rörlighet. Han härmade Moores framställningssätt.
Men hans verk saknar fullkomligt Moores
utsökta formella grace, hans humor, hans
förmåga att naivt ge uttryck åt sig själv, hans
verkligt underbara begåvning för satirisk
porträttkonst.

Nej, jag är rädd, att den tilltänkta
biografien inte skulle blivit någon särskilt god
bok. Men av en händelse kommer den heller
aldrig att bli skriven. En dam, med vilken
Moore under många år stått i nära
vänskapsförhållande och till vilken han skrivit en lång
rad av viktiga och belysande brev, vägrade
nämligen att ställa dem till förfogande. Då
avstod mr Morgan från sina planer, och
biografien kommer nu i stället att skrivas av
en av Moores landsmän, som förmodligen
kommer att ägna ett speciellt studium åt
Moores Dublintid, då han, full av avsmak
för engelsmännens uppträdande i boerkriget,
drog sig tillbaka till Irland och där försökte
blåsa nytt liv i det irländska dramat och
återuppliva det gamla, irländska språket och göra
det till ett uttrycksmedel för modern litteratur
och tanke. Bland hans vänner under denna
period var W. B. Yeats — maliciöst
porträtterad i de tre självbiografiska volymerna
"Hail and Farewell" — "A. E.", poeten och
siaren, en av de få människor, som, utanför
de franska impressionisternas krets, väckte
Moores oreserverade beundran, och John
Eglinton, som gör ett roande framträdande
i ett av de första avsnitten av "Ulysses".

Från de äldre övergå vi till de unga och
medelålders. Nyheter om Auden-Spender-Day

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:55:09 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blm/1936/0139.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free