Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 3. Mars 1936 - Kjell Strömberg: Paul Bourget och eftervärlden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KJELL STRÖMBERG
erfarenhetssfär. leke förty säger sig iden gamle
Taine övertygad om, med förklarlig bitterhet,
att smaken förändrats, och att hans egen
generation "är slut". Taine önskar slutligen
sin unge vedersakare lycka på den fortsatta
färden mot religionens tryggare ankarplatser
men vägrar bestämt att följa med. Det kan
sålunda inte vara riktigt, som Fredrik Böök
hävdar i sin för övrigt utmärkta och
förstående teckning av Bourget (i sista bandet av
"Bonniers illustrerade litteraturhistoria"), att
denne från Taine tagit i arv den politiska och
religiösa jesuitism, som dikterade hans
hållning i Dreyfusaffären. Brytningen var
fullständig långt innan den nya generationen
demonstrerade samhällsauktoritetens krav och
sin egen moraliska renässans genom att ta
parti för svindlarna och förfalskarna, endast
därför att här och kyrka gjort gemensam sak
med dem.
Litet förvånande är också Bööks mening, att
Bourget "ingenting hämtat från Renan". Det
är i själva verket mycket svårt att skilja Renan
från Taine, när det gäller det litterära
arvskiftet. Det är icke en slump att deras byster
finnas tillsammans bakom den gamle
professorns huvud, när unge Jacques Thibault
i Roger Martin du Gärds tyvärr alltjämt
ofullbordade stora bildningsroman söker hjälp
hos en äldre generation för att lösa sitt
eget livsproblem -— den generation, som
i brytningsåren konfronterats med Bourgets
"Le disciple" och tvungits välja sin väg. När
Bourget bröt med Taine, bröt han också med
Renan, men det var otvivelaktigt en ännu
svårare operation. Det kunde vara nog att
erinra om i detta sammanhang, hurusom
denne trons försvarare en gång — i en 1883,
samtidigt med den första essaysamlingen
utgiven, aldrig omtryckt skrift om Renan,
ingående i serien Célébrités d’aujourd’hui —
entusiastiskt förklarat sig anse, att den
kät-terska boken om Jesu liv skulle ha varit "den
vackraste av alla böcker som skrivits om
Jesus, ifall evangelierna och Thomas a Kempis
inte funnits". Men hur djupt och starkt han
varit fängslad av den renanska
"dilettantismen", denna dynamiska humanism, som aldrig
låter sig fixeras i en bestämd, mer eller
mindre godtycklig formel, har han flerstädes
erkänt i klara verba, även sedan han satt sig
bekvämt till rätta mellan "tronen och altaret"
— utan att på länge dock finna riktig frid
med sig själv. I en liten novell från 1891,
"Le saint" i "Nouveaux pastels", summerar
han genom en diktad figur med ovanlig
ärlighet upp sitt personliga fall före och efter
krisen:
"Vore jag inte ännu olyckligare, om jag
förnött mitt liv med att odla förnekelsens
syndiga drift sida vid sida med trons djupa under
utan att någonsin låta mig hejdas vare sig vid
den ena eller den andra av dessa
människosjälens bägge poler?"
I motsats till den unge Gide, som biktat
samma konflikt, fann han detta eviga
"dialogtillstånd" andligen ofruktbart. Ännu mera
upplysande är det att lägga sida vid sida de
två varandra konträrt motsatta formuleringar,
som Bourget vid olika tidpunkter givit samma
text rörande Renans förhållande till
religionen.
Den första, i den stora Renanessayen av
anno 1883, lyder så:
"Vi äga redan nu i Renan ett fulländat
exempel på den religiösa inställning som
kunde samla vår grymma tidsålders vagt
troende; och vem skulle våga påstå att den
trosakt utan formel, vari den luttrade
optimismen hos denne vår döende religions
historieskrivare slutligen utmynnat, icke uttrycker
just det väsentliga av den fromhet som bör
bestå till evärdlig tid i människohjärtats stolta
och eländiga tempel?"
I sin andra och "definitiva" version, som
återfinnes i hans 1899 — efter "omvändel-
202
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
