Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 3. Mars 1936 - Recensioner - Margit Abenius: Intellektuell ungdom - Rütger Essén: Den unge Gustav III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RECENSIONER
göra distinktioner, men undertecknad fattar
inte temperaturskillnaderna i följande:
"Hennes smekningar var eldiga och ömma, men
möjligen lidelsefria." En ren smaksak är om
man i översättning skall använda ordet
"älskling" så ofta som här har skett: oh, älskling,
ja, älskling, räck mig tekoppen, älskling!
[ stockholmsspråket är kanske detta tilltalsord
allmänt genomfört, men i det blåsigare klimat
där anmälaren vistas använder vi det bara
på sön- och helgdagar. Margit Abenius
Den unge Gustav III
BETH HENNINGS: Gustav III som
kronprins. Gebers. 13:50.
Doktor Beth Hennings’ bok om Gustav III
som kronprins är utan tvivel ett av de mera
märkliga historiska arbeten, som under senare
år publicerats i vårt land. Bakom detsamma
ligger mycken forskarmöda. Arkivmaterialet
är för den tid och den person det gäller
jämförelsevis rikt, och författarinnan synes ha
utnyttjat dessa källor i både in- och utlandet
med stor omsorg och skicklighet. Ur den
bildade, historieintresserade allmänhetens
synpunkt är det emellertid själva ämnets intresse,
som i främsta rummet fängslar. Det gäller
både en politisk brytningstid av största
betydelse och en tidstypisk och fascinerande
personlighet, vilken under trycket av 1760-talets
politiska spänning i Sverige får form, fasthet
och viljeinriktning samt bereder sig på den
stora roll han senare skulle komma att spela
i vårt lands historia.
Den, som skall behandla detta ämne så att
resultatet blir fängslande för den icke så ringa
del av den bildade allmänheten som har sinne
för historiska problem, bör både äga blick för
människor och politik samt dessutom säkert
förfoga över den vida historiska insikt i det
dåtida Sveriges och det dåtida Europas
statsförhållanden, som endast mödosamma och
allvarliga studier kunna giva. Detta är desto
nödvändigare, som författarinnans arbete än en
gång klarlägger, att Gustav III :s främsta patos
redan som kronprins, ja, nästan sedan
barnaåren, var det politiska i vidsträckt mening. De
litterära, teatraliska och överhuvud artistiska
intressena må ha varit aldrig så starkt
framträdande hos denna alltid högspända
personlighet — det var i alla fall hans uppgift som
konung, som statsledare, som för honom alltid
och allestädes var den främsta. Hans patos för
folkets, landets och statens välfärd var
överhuvud det mest äkta, i varje fall det djupaste
och starkaste, i hans egendomligt sammansatta
och i mycket disharmoniska personlighet.
I detta hänseende påminner Gustav starkt om
sin morbroder Fredrik II av Preussen.
Man bör vara doktor Hennings tacksam för
att hon i trots av många dåliga föredömens
lockelse icke fallit för frestelsen att skriva
kvasipsykologisk historia i den missbrukade
men populära moderna genre, som låtsas
förklara historiska personligheter genom att
klistra på dem etiketter med nya psykopatiska
termer, eller som för romantiska och
psykoanalytiska effekter bortser från historiens egen
inre logik. Hon ger, synes det mig, åt denna
aspekt av ämnet just så mycket som det är
värt — varken mer eller mindre — men
lägger, och med full rätt, huvudtyngden på
den politiska personligheten och dess insats.
Detta utesluter icke att författarinnan ger
delvis nya och intresseväckande synpunkter både
på Gustavs tidiga uppfostran, förhållandet till
föräldrarna, studieinriktning och det tröstlösa
förhållandet till gemålen, Sofia Magdalena.
Den politiska bakgrunden har av
författarinnan avsiktligt begränsats till vad det direkta
sammanhanget med ämnet kräver. Detta har,
som författarinnan framhåller i företalet,
otvivelaktigt varit nödvändigt för att
avhandlingen (arbetet har som bekant tjänat som
specimen för doktorsgrad) ej skulle "svälla
ut över alla rimliga bräddar". Det är
emellertid ur läsarens synpunkt beklagligt att endast
förhållandet till Frankrike fått sin fulla
belysning. För ämnet strikt fattat är detta
visserligen det enda nödvändiga. Arbetet ger
emellertid i trots av denna avsiktliga begränsning
en rätt god bild av hela den utomordentligt
intressanta politiska utvecklingen i vårt land
under 1760-talet. Tidens ledande
personligheter framstå även i skarp belysning: den
stolta, intelligenta och modiga men hysteriska
och egocentriska drottningen-modern, lärarna
Tessin, Olof Dalin, Carl Fredrik Scheffer och
Klingenstierna, den självsäkre hattchefen och
234
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
