Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 4. April 1936 - John Landquist: Psykologiens forskningsgrenar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JOH N LANDQUIST
skaper, ärftlighet och föräldrars
samhällsställning och den har haft pedagogiskt värdefulla
resultat därmed att den framdrivit kravet på
begåvade barns särskiljande vid
undervisningen.
Men ett drag av omognad, ja, stundom
fantastik, som vidlåder den, härleder sig från
den bakomliggande naturvetenskapliga
principen och den illusion, som därav härflyter,
att man skulle med ett matematiskt mått
kunna mäta begåvningen, ja, snillet.
Man utgår från intelligensmätningen på
barn. Den vars intelligensålder
överensstämmer med hans levnadsålder, det vill säga den
som kan lösa de tests som anses lämpade
för hans ålder, får en intelligenskvot på 100.
Den åttaåring, som kan lösa tolvåringens
intelligensprov, får sålunda en intelligenskvot
på 150, vilket anses som en synnerligen hög
siffra.
Men nu identifierar man helt godtyckligt
värdegraden på den vuxna överlägsna
intelligensens prestationer med de intelligensgrader
man funnit på överlägsna barn i skolan. Lewis
Terman, den ledande inom
genialitetsforskningen i Amerika, anser en intelligenskvot
på 100—120 visa en överlägsen begåvning
och en från 140 och uppåt anses tillhöra
snillet eller nästan snillet. Bestämningarna
växla något. Sandiford låter i sin
"Educa-tional Psychology" snillet vidta redan vid 125
intelligensgrader och det överlägsna snillet
vid 150 intelligensgrader. Över en
intelligenskvot på 200 når enligt Sandiford, som
uppritar dessa intelligensgrader på ett diagräm,
icke det mänskliga snillet.
Sedan denna begåvningsforskning tagit fart
i amerikanska skolor, ha de unga snillena
visat sig ganska talrika i Amerika. Terman
berättar i sitt arbete "The Intelligence of
School Children" (1919) att i Alabama i
Kalifornien vid en undersökning icke
uppenbarat sig mindre än 59 elever som hade en
264
intelligenskvot på 139 och därutöver. 18 gingo
över 150 och tillhörde sålunda det överlägsna
snillets grupp enligt Sandifords terminologi.
Dessa siffror ha dock senare överträffats. Leta
Hollingworth ger i sitt arbete av 1929, "Gifted
Children" en översikt över hittills påträffade
amerikanska underbarn, «om ha en
intelligenskvot på över 180. En flicka på åtta år visar
sig ha uppnått en intelligenskvot på 214, den
högsta intelligenskvot, som hittills iakttagits
på någon mänsklig varelse.
Det är ännu för tidigt att efterhöra i vad
mån dessa snillebarn i sin senare utveckling
också uppfyllt de fordringar på överlägsna
gärningar, som deras intelligensgrader ställa
på dem. Men väl har man skäl att göra den
anmärkningen, att nämnda författare i sina
redogörelser icke ens uppställa fordran på
en sådan verifikation. De anse det som
fastslaget att de funna intelligensgraderna
verkligen bestämt barnens överlägsna intelligens
eller snille. Och dock är det uppenbart, att
endast och allenast de följande gärningarna
i livet kunna ge en bekräftelse på det
vetenskapliga värdet av dessa
genialitetsundersökningar. Intill dess detta skett har man någon
anledning att ställa sig skeptisk. Ty såvitt
man hittills känner om betydelsefulla insatser
i folkens liv och i kulturens utveckling, äro
dessa alster icke ensamt av den intelligens,
som undersökts i testen, men inspirerade av
starka affekter, genomförda av en orubblig
viljekraft, stundom också en ögonblicklig
ingivelses verk, i alla händelser skapelser av
en samlad personlighet. Även om, vad icke
bestrides, en framstående intelligens redan
ger sig till känna i testen, så är det ännu
åtminstone för tidigt att identifiera dessa
vittnesbörd med den genialiska begåvningen.
Det är till och med antagligt att det även
efter de mest omsorgsfulla tests blir
intelligens över. Och detta överflöd kan icke minst
finnas hos dem, som givit prov på ojämn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
