Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 4. April 1936 - Margit Abenius: Byrons ryktbara år
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
från Seaham. Resan och smekmånaden finns
beskrivna av lady Byron — med ord och
situationer av en sådan svärta och
avgrundsfärg och med repliker av en så karakteristisk
byronsk klang att förfalskning är utesluten.
Under resan yttrar Byron inte ett ord men
brister till sist ut "in a wild sort of singing".
Svidande ironiska utfall, mystiska
anspelningar på en händelse som Annabella kunde
ha räddat honom ur genom att gifta sig med
honom tidigare men som nu är obotlig,
nattliga ångestutbrott: "Good God, I am surely
in hell!" ger mardrömsstämningen i dessa
dokument, men det verkliga avgrundsdjupet
nås först under parets vistelse på Six Mile
Bottom hos Augusta Leigh. De båda
kvinnorna söker skydd hos varandra mot Byrons
rasande utbrott. När man ser det — numera
ombyggda — huset, skriver mr Quennell,
väntar man sig nästan något spår av dess
forna invånare:
"Outwardly, a commonplace house enough;
yet it was here that Annabella, dismissed to her
room — ’We don’t want you, my charmer’ —
awaited his ’terrible step’ upon the stairs and
heard him, as he undressed, swearing at
Fletcher ’with a degree of rage that seemed
to threaten his life’."
 |
| BYRON Byst av Thorvaldsen. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
