Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- N:r 4. April 1936
- Anna Lenah Elgström: Svart parnass. II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ANNA LENAH ELGSTRÖM
SVART PARNASS
II
Då kriget år 1914 förklarades upphörde ju
praktiskt taget all emigration till Amerika,
medan vid samma tid massor av
"bindestrecksamerikanare" skyndade hem för att ställa sig
under fanorna. Samtidigt som arbetskraften
minskades hade man att förse de stridande
länderna med varor och förnödenheter som
de icke själva längre kunde producera. Men
i det ännu agrikulturellt mer än industriellt
betonade Södern fanns ju en visthusbod av
färgad arbetskraft, varmed Norden skyndade
att förse sig.
Över en och en halv million färgade
lämnade under krigsåren Södern. Förflyttningen,
vilken åstadkommit att av Förenta staternas
11 millioner negrer numera över två
millioner befinna sig i Norden, fortgår alltjämt och
går mot de stora industricentra och mot
städerna med en beslutsamhet och
företagsamhet, som är något alldeles nytt i rasens
historia.
Det verkar som om något hänt de färgade,
vilket varken sociologer eller psykologer, om
än med förenade krafter, kunnat räkna ut
orsaken till! Delvis beror väl förändringen på
att negerbefolkningen inte längre uteslutande
är hänvisad till Södern, att dess skaror av
okunniga och brutaliserade jordbruksarbetare
numera ha möjlighet att i Norden omsider
förvandlas till moderna industriarbetare med
sådanas större civilisation. Det är också
naturligt att de färgade i känslan av sina nya
krafter dras till Norden, där de, ehuru
rashatet även där är en faktor att räkna med,
finna större möjligheter att uttrycka det nya
självmedvetande deras nya möjligheter givit
dem. Ty om också individerna ibland tagit
skada av förflyttningen — sociala experter
kunna tala om med hur många förkomna
negerexistenser vägen mellan Nord och Syd
är strödd — så har rasen vunnit oerhört på
de tillfällen till samarbete och
gemensamhetsliv i modern kulturmiljö, den nu för första
gången fått.
Den främsta centralen för detta är Harlem,
en förstad utanför New York, där stadens
negrer till ett antal av 200 000 slagit sig
ned och därmed bildat det största
negersamhället inom de vitas värld. I Harlem leva
flera negrer sida vid sida med de vita än
i någon sydstatsstad, utan att Söderns
olycksprofetior slagit in och brottslighet och
osäkerhet ökats. Däremot ha New York-negrernas
och överhuvudtaget nordstatsnegrernas
bildningsnivå oerhört höjts av alla tillfällen till
utveckling det ger dem att leva i sämja och
säkerhet på sin egen mark. Ty samtidigt som
nordstaterna i nära nog samma grad som
sydstaterna hindra de färgade från allt
deltagande i nationens politiska, ekonomiska och
sociala liv, ha de aldrig lagt sig i det
organisatoriska och institutionella liv, som den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 15:55:09 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/blm/1936/0303.html
