Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 5. Maj 1936 - Sven Stolpe: Mina böcker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVEN STOLPE
MINA BÖCKER
Jag tillmötesgår något tvekande redaktörens
vänliga uppmaning att berätta något om den
varken stora eller dyrbara boksamling han vet
att jag äger. Tvekande — ty det betyder att
röja en kärlek, som utvecklat sig till en last.
Jag vill från början medge, att jag icke kan
finna något hållbart argument för att jag
år efter år offrar mer pengar på mina böcker
än på något annat. Naturligtvis hade André
Gide alldeles rätt, då han en vacker dag för
några år sedan chockerade sina vänner genom
att anställa auktion på sina böcker — särskilt
på dedikationsexemplar och bibliofiltryck!
Han motiverade åtgärden med att innehavet
av dylika finesser var en ren perversitet, som
endast drog hans uppmärksamhet från
böckernas — innehåll. I stället behöll han alla
billighets- och folkupplagor.
Kanske kan jag försvara innehavet och det
ständiga förökandet av min boksamling med
att jag bor — och tänker stanna — i en
trakt, som har alla förtjänster utom att vara
en kulturbygd. Den västmanländska
Bergslagen äger inga högre skolor och inga
användbara bibliotek. Om man dessutom byggt sitt
hus fyra kilometer från landsvägen, är man
i rätt hög grad hänvisad till att själv äga alla
de uppslagsböcker man för sitt kritiska och
essayistiska arbete har behov av.
Hur ordnar jag mitt bibliotek? Svaret skall
kanske förvåna: jag har knappast någon
systematisk ordning alis. Och även om jag i som-
mar flyttar mina böcker in i en nybyggd
flygelbyggnad, ämnar jag undvika den
systematiska och kronologiska ordningen. Jag hade
länge med stor möda försökt iakttaga båda
dessa normer, men dödsstöten fick detta mitt
pedantiska jag, när jag vid ett besök hos
Yrjö Hirn i Helsingfors upptäckte, att han
ordnade sin mycket stora och utsökta
boksamling efter — format och färg . . . Med den
alldeles riktiga motiveringen, att han själv
utmärkt väl visste, var han hade sina böcker.
Någon annan behövde strängt taget inte veta
det. Men detta hindrar inte, att jag har en
stor avdelning av min samling hopförd för
sig — det är mina franska böcker, min kanske
största lidelse.
Denna hobby är inte gammal, knappt mer
än tio år. Men sedan jag en gång lärt mig
älska Frankrike — och jag kan snart inte
längre tänka i religion, litteratur och politik
från andra utgångspunkter än franska — har
jag försökt följa med någorlunda. Till min
tämligen fullständiga samling franska
klassiker — där jag bland andra har de vackra
och dyrbara bibliofilupplagorna av Anatole
Frances och Flauberts samlade skrifter — har
jag därför lagt en stor serie modern fransk
kritik och skönlitteratur. Tämligen kompletta
och delvis med dedikationer har jag alltså
André Gide, Roger Martin du Gard, Jean
Schlumberger, Francois Mauriac, Jean
Girau-doux, den ojämförlige abbé Bremond —- som
375
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
