Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 5. Maj 1936 - Recensioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RECENSIONER
i synnerhet dess första hälft, är
utomordentligt rolig. Frågan är också om inte Vilgot
Hammarling här gjort sin största bedrift
hittills som Wodehouseöversättare. Berties
berättarstil trodde man skulle slingra sig ur
varje översättares grepp. Det måste ha krävts
ett övermänskligt tålamod och gott humör
för att hitta synonymer till alla Berties
halsbrytande vändningar. Där de icke funnits har
Hammarling skapat dem. Georg Svensson
Gäst i eget land
VICTORIA WOLF: Som gäst i eget land.
Översättning av Gerda Marcus.
Bonniers. 4: 75.
Victoria Wolfs roman "Som gäst i eget
land" skildrar ett äktenskap av det slag som
numera lär vara bannlyst i Tyskland.
Eftersom den "rent ariska" författarinnan är gift
med en judisk industriidkare, kan hon göra
det med sakkunskap och krav på att bli trodd
på sitt ord. Hennes uppfattning går av
naturliga skäl stick i stäv mot den rådande
doktrinen om blandäktenskapens förkastlighet och
för den tyska parten förnedrande verkan. Det
finns ingen anledning att här ta ställning till
ett problem, vars vetenskapliga premisser äro
så pass omtvistade som allt vad rasbiologi
heter, men i det’ individuella fallet Helmuth
Martell och romanens "jag" har äktenskapet
tydligen slagit väl ut. Författarinnan döljer
inte, att det förekommit
meningsskiljaktigheter, men i vilket äktenskap gör det inte det?
Och av allt att döma är det härvidlag fråga
om två människor, som inte ha haft alltför
svårt att anpassa sig efter varandra. Det är
alltså ett i och för sig ganska ointressant
äktenskap, där de små ovädersmolnen
förflyktigas lika snabbt och omärkligt som de
kommit, och det är först mot bakgrunden av
den politiska utvecklingen i Tyskland på
senare år som romanen får mera dramatiskt
liv. Författarinnan har emellertid även i
skildringen av de omstörtande händelserna
bibehållit en anmärkningsvärt lidelsefri ton. Hon
sörjer över sina landsmäns fanatism men
tvingar sin bitterhet tillbaka. Man märker den
endast som en underström, vilken här och där
bryter fram i en besk satir över vänner som
högtidligen ta avstånd från den som förrått
den heliga tyska saken genom att alltjämt
hålla sitt en gång givna äktenskapslöfte till
en av de avskydda främlingarna, vilka likväl
givit sitt blod för "das Vaterland" med samma
offervillighet som landets egna söner.
"Som gäst i eget land" är en smula
konturlös som roman. Personer dyka upp och
försvinna, utan att man får något grepp om dem
och utan att ha någon väsentlig betydelse för
händelseförloppet. Det finns kapitel som
hänga fullständigt i luften utan början eller
slut. Å andra sidan återges människor, scener
och situationer ofta med åskådlig skärpa och
psykologisk trovärdighet, överallt möter man
fint gjorda iakttagelser och träffsäkra
reflexioner, och man känner instinktivt, att
atmosfären, stämningsläget är riktigt fångat.
Överhuvudtaget gör boken och dess författarinna
ett så sympatiskt intryck, att man endast kan
beklaga det land som låtit trångsynt fanatism
driva henne i exil. Thure Nyman
Svensk tolkning av det
moderna Frankrike
GUNNAR LÖWEGREN: Poincaré och tredje
republiken. Natur och Kultur. 6: 75.
Sedan Carl Laurin 1910 utgav "Våld och
väld" har den svenska publiken varit i
avsaknad av en samlande framställning av
Frankrikes öden under den tredje republiken.
Det är sant att intresset icke är vad det var
exempelvis på Dreyfusprocessens dagar, och
den hildade svenska allmänhetens kännedom
om fransk kultur har också sedan dess högst
väsentligt avtagit — men detta har endast
varit till denna samma allmänhets kännbara
nackdel. Klichéföreställningarna om
Frankrike börja bli betänkligt spridda.
Mycket få svenskar skulle kunna skriva
en bok sådan som den varmed socialrådet
och Svenska handelskammardirektören i Paris
Gunnar Löwegren nu begåvat vårt land.
Författaren är statsvetenskapligt, ekonomiskt och
historiskt bildad, har politisk och ekonomisk
erfarenhet från både Sverige och utlandet,
401
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
