Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 6. Juni-augusti 1936 - Thomas Mann: Freud och framtiden. Översättning av Pehr Henrik Törngren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FREUD OCH FRAMTIDEN
ångest med tillhörande hat. Freud har
visserligen ansett, att framtiden sannolikt kommer
att hålla psykoanalysens betydelse som
vetenskap om det omedvetna för vida större än dess
värde som läkemetod. Men även som
vetenskap om det omedvetna är den läkemetod,
överindividuell läkemetod, läkemetod i stor
stil. Tag det som en diktares utopi — men när
allt kommer omkring är den tanken inte så
orimlig, att upplösandet av den stora ångesten
och det stora hatet, deras övervinnande genom
skapandet av ett ironiskt-konstnärligt och
därvid inte med nödvändighet ogudaktigt
förhållande till det omedvetna, en gång skulle
kunna komma att betecknas som denna
vetenskaps läkedomsgåva till mänskligheten.
Den analytiska insikten är
världsomskapande; en munter misstanke har med den
blivit satt i världen, en avslöjande aning
om själens hemliga manipulationer, vilken en
gång väckt aldrig mer kan försvinna. Den
infiltrerar livet, undergräver dess råa naivitet,
berövar det dess okunnighetspatos och bedriver
en desaffekterande, avpatetiserande
verksamhet, genom att den uppfostrar till smak för
"understatement", som engelsmännen säga, till
uttryck som hellre säga för litet än för mycket,
till kultur av det medelmåttiga, icke-uppblåsta
ordet, som söker sin kraft i måttfullheten ...
Bescheidenheit, anspråkslöshet — låt oss inte
glömma att det ordet kommer av Bescheid
wissen, veta besked, att det ursprungligen hade
denna betydelse och först sedan fick
innebörden av modestia, moderatio.
Bescheidenheit, av Bescheid wissen — låt oss anta, att
det kommer att bli grundstämningen i den
muntert nyktra fridstillvaro, till vars skapande
vetenskapen om det omedvetna kanske är
kallad att bidraga.
Den blandning, som inom den ingås mellan
pioniäranda och läkarskap, rättfärdigar sådana
förhoppningar. Freud har en gång kallat sin
drömlära för "ett stycke vetenskaplig nyodling,
som avvunnits folktron och mystiken". I detta
"avvunnits" ligger hans forskarandes
kolonisa-toriska tendens och innebörd. "Där detet varit,
skall bliva jag", säger han epigrammatiskt, och
själv kallar han det psykoanalytiska arbetet
för ett kulturverk jämförligt med Zuiderzees
torrläggning. Så erinra oss till slut dragen hos
den man, som vi i vördnad hedra, om den
åldrige Fausts, som längtar "att mäktigt hav
från stranden utesluta, den våta ytans gränser
att förkorta".
Jag öppnar vidder för millioner,
ej säkra väl, men friast bland nationer.
Slikt vimmel vill jag blicka på —
med fria män på fria grunden stå.
Det är framtidens folk, en från ångest och
hat befriad, till fred mognad framtid.
Översättning av Pehr Henrik Törngren.
425
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
