Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 6. Juni-augusti 1936 - Ivar Lo-Johansson: Tre berättelser - En genial man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IVAR LO-JOHANSSON
När gårdsfolket om morgnarna lyste på
klockorna, såg att de närmade sig tre, gick de
i vintermörkret ut på logen för att slagtröska.
Där svettades de i fyra timmar. Efter detta
gick de till det ordinarie arbetet för dagen.
Men om morgonen, innan ännu någon av
gårdens folk hunnit vakna, smög sig den gamle
snickaren ut i sin verkstad och stod där redan,
när folket gick förbi. De såg det lysa i hans
fönster, men de visste inte vad han gjorde,
och därför ansåg de honom för en dåre. Och
snickaren smög sig till sin bod och stängde sig
inne i den och låste väl. Det var som om han
gjort något illa! Hånet gjorde honom så
småningom skygg.
Det han gjorde, det var nu det lilla
fyrkantiga trähusets stora hemlighet. De
hemliga förehavandena, som väckte gårdsfolkets
nyfikenhet, bestod i att han täljde släta kuggar
av ek, vilka han sedan passade in i tapphål
för att slutligen sätta i ringar. Dessutom täljde
han ett underligt föremål, som såg ut som en
bobin, på vilken man nystar garn, men det
var den här för grov till. Till alltsammans
gjorde han axlar, lager, krysspinnar, också de
av ek. I ändamålet med allt detta, ej i detta
i och för sig själv, bestod hemligheten.
En vinterdag måtte detta
hemlighetsom-spunna enslingsarbete ha stått färdigt. Men
inte ens då sade dess byggmästare någonting,
och han gick inte ut på bygden och talade
om för människorna, vad han gjort.
En vecka före jul dog han. Snickarboden
öppnades, ett halvtjog av gårdsfolket gick
dit in. Den märkvärdiga tingesten beskådades
i dager och ljus, ifrån alla kanter. Den måste
vara bra dum, som inte skulle förstå vad det
var, sedan man också hittat en fullständig
planritning på en bräda. Där stod meningen
med axlarnas ställningar, med kuggarnas
in-passningar, med slagträens cirkel kring
tunnan, med märlorna i de långa
dragbommarna ... Det var ett tröskverk, som skulle
köras med oxar ... Det skulle matas in säd
igenom det.. . Det skulle stå dels inne, dels
utanför ... Det var ett befängt påhitt!
Man försökte ställa upp det, under det man
följde ritningen. Man gjorde det bara för det
galnas skull. Det var för att se galenskapen
som en galen man svettats ihop under sina
långa, galna nätter.
Men ändå! Tunnan gick, fastän det nya
träet skorrade. Kuggarna högg tag om
varandra, fastän det gnällde och gnisslade vid
törnarna. Oxarna måste gå i den konstiga
ringen, fastän de vrenskades och var skygga.
När det surrat runt något varv, tog någon sig
på skämt före att släppa in de första
rågstråna ... De strilade igenom.
Men det besynnerligaste var ändå — då
halmen sprutade ut nedanför, då började en
liten hög av gul, strid säd att samla sig på
logbottnen. Gubbarna begynte känna på de
tröskade axen. Det märkvärdiga var, att i axen
satt intet kvar.
Nå, då tänkte man, att det väl inte skulle
hålla så länge. Det skulle väl strax brista och
störta samman och spräckas itu och gistna
isär, och människorna på gården, de förkloka,
skulle gå sin väg med sin seger över den
gamle snickargubbens sista, stora galenskap!
Men galenskapen höll, och undret bestod
sitt prov. Och efter en tid kom det en som
fullt klok och mycket ansedd snickare från
en främmande gård — en av de andra "oaserna
för kulturen" — och tog mått och försökte
göra ett precis likadant tröskverk, som den
gamle hade gjort. Det blev ändå inte lika bra,
utan det krånglade än här, än där, utan att
man förstod orsaken.
Under tiden surrade det första verket vidare,
och det höll. Och det blev gammalt och nött
och skavt, men det gick bara bättre av det.
Det höll långt in i en ny tid. Det var den
gamles enda verk, som man mindes efter hans
död, och mot bakgrunden av detta beskådades
434
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
