- Project Runeberg -  Bonniers litterära magasin / Årgång V. 1936 /
513

(1932-1999)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 7. September 1936 - Eyvind Johnson: Sagan om Brasiliens land

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SAGAN OM BRASILIENS LAND

också läst konstitutionen, som det heter — de
stumpar av den man tryckt av i "Emigrantens
Vän" — och där stod ingenting om höga
skatter och elände utan bara att man var fri
man och kvinna. Boken är avsedd att studeras
noggrant under resan. Och överallt finns bitar
som är riktigt roliga att läsa — ungefär som
en häftesroman eller en följetong i tidningen.
"Den amerikanske lotsen är vanligen en liten,
mager karl, men han ser så mycket mera
skarpsinnig och iakttagande ut, och är således
väl ägnad att väcka ett godt intryck om
Amerika hos de många, som för första gången
besöka detta land. (Han ser väl ut ungefär
som August då?) En yttring af praktisk
ame-rikanism föreligger också genast däri, att han
alltid har fickorna proppfulla med färska
tidningar, som frikostigt utdelas åt ångbåtens
befäl och passagerare och hvilka tidningar
naturligtvis slukas med begärlighet, ty att en
tio till tolf dagar ha varit utan nyheter, är
för mången ombord en verklig tortyr."

Sist läser hon en bit om Industririddaren
(hon tänker sig honom till häst, med svärd
vid sidan), som i början uppträder som
emigrantens vän och beskyddare men sedan
passar på varje tillfälle att plundra honom. Hon
ryser åt det och tittar sig omkring i köket och
tänker, att då skulle man nog ha ett vedträ
till hands, säja några ord på engelska, som till
exempel: "Nähäj, din leing, sanna mina ord,
här hämtar du inget alis, tvi!"

Hon läser några av orden i ordlistan:
stycket om hur man bär sig åt på bangården
i Liverpool.

Thänk ju värri mötsch.

Och pengar heter monni.

*



Och där kommer Ordet krypande till dem
över marken, det är ryktet, äventyret. Det
kommer verkligen krypande och inte upprätt med
buller och långa spalter i tidningen, det viskas

bara: att nu kan du bli storgubbe själv och
ta dej land, stort som en hel mil i fyrkant,
i Brasilien.

I en by här och i ett samhälle där tar någon
fram barnens kartböcker och letar reda på
var Brasiliens land ligger och hur det kan se
ut i det. Amazonfloden är en risig buske, som
står med rötterna i Atlantiska Oceanen och
sträcker de långa, nakna grenarna ända in
i Columbia och Ecuador; och på den allra
längsta grenen, som böjer av efter Andernas
berg ner genom landet Peru, hänger ett blått
löv, en sjö med ett riktigt lappnamn —
Titicaca. Ja, det är så man kan flina för fullt
åt det. Men de rakaste och bästa grenarna
faller ner i Brasiliens stora, gula land, som
ser ut som smör och honung på kartan, ner
i något som heter Campos och ligger åt det
håll Agenturen talat om. Där nere, fast mot
kusten, ligger två stora städer. Den ena är
rund och heter S. Paolo, den andra är
fyrkantig, och dess långa namn är Rio de Janeiro.
Och på kartan finns små bäckar, riktiga
laxöringsvatten, som heter R. Parana och
R. Grande. En stad heter P. Alegre, och
därifrån går en rejäl och bra väg eller järnväg
ut till småkrafset runtomkring, de trasiga och
hackiga Småländerna Paraguay och Uruguay,
som är blått, och in i det stora och alldeles
gröna Argentina. Det ser ut att finnas gott
om utrymme i Brasiliens land. Blicken irrar
över kartan och plockar åt sig av
rikedomarna. Där finns något som heter bananal,
man vet vad det gäller, och det finns en rund
plats vars vackra namn är Diamantina — det
är som en tina full mä diamanter. Långt uppe
ligger Para, och en av Stora Flodens grenar
heter Madeira, sånt vin som doktorn
ordinerar åt svaga personer, och en annan heter
R. Negro, där håller väl negrerna till, skulle
man tro.

Och då drar man ett djupt andetag och
beslutar sig nästan. Brasiliens land behöver

513

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:55:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blm/1936/0525.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free