Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 7. September 1936 - Recensioner - Nils Bohman: Chestertons testamente
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NILS BOHMAN
var den störste ateisten av de två. Ingen av
dem, säger han, kunde förutse, att Fredrik
i längden också skulle visa sig vara den störste
anarkisten av dem båda.
"Kort sagt, ingen förutsåg vad alla och
envar senare skulle se: att den franska
republiken skulle bli en konservativ kraft och den
preussiska monarkien en rent destruktiv och
laglös kraft. Viktorianer som Carlyle talade
verkligen om det fromma Preussen, som om
Blücher varit ett helgon och Moltke en
mystiker. General Göring får
förtroendeuppdraget att lära oss bättre, tills vi kommer
underfund med att ingenting är så
anarkistiskt som disciplin, avskild från auktoritet,
det vill säga från rätt."
De orden utgör i koncentrerad form en
deklaration av Chestertons politiska credo,
som hänger ihop med hans religiösa. De
uttrycker hans övertygelse, att regeringssättet
måste underordna sig eviga idéer, ty i och
med att det sätter sig självt som enda norm
och rättesnöre, upphör rätten. Då kommer
våldet till makten. Den tankegången är
utgångspunkten för Chestertons kristna
demokratism.
Chesterton är demokrat.
"En regering är", säger han i "Ortodoxy",
en av sina tidigare programskrifter, "en
alltför viktig funktion, för att man skulle kunna
överlämna den till specialister eller
privilegierade samhällsklasser. Om det gäller att
spela orgel, måla på pergament, upptäcka
Nordpolen, flyga looping the loop, vara
kunglig stjärnkikare eller dylikt, då låter vi
specialisten härja. Men det finns andra saker, som
en man skall göra själv, även om han gör dem
dåligt — till exempel att skriva sina
kärleksbrev eller putsa sin näsa. Det finns visserligen
folk, som vill ha sina hustrur utvalda åt sig
av vetenskapsmän och troligen snart kommer
att be om att få sina näsor putsade av
sjuksköterskor. Men mänskligheten erkänner dessa
funktioner som allmänmänskliga, och den
demokratiska tron är den, att regerandet hör
till de förfärligt viktiga saker, som man skall
låta vanligt folk göra självt."
Men demokratien, sådan den ter sig i
praktiken, tilltalar inte Chesterton. Han ogillar att
det självstyre, som utlovats folket, hamnat
i händerna på en klick politiker och
finansmän. Och när demokratien utvecklas till
diktatur, som inte tar hänsyn till något annat än
sig själv, förkastar han den. Nazismen, en
sentida frukt av Fredrik den stores ateism,
förnekar bland annat kristendomen, men
kristendomen är för Chesterton en kodifiering av
allmänmänskliga livsvärden. Den
representerar rätten. Nazismen, som våldför sig på
den auktoriteten, går anarkiens ärenden. Den
är en falsk demokrati.
Det är självklart, att en man med sådana
åsikter måste stå hemlös i partipolitiken. En
essay om politiska paroller i "As I Was
Saying" bör i detta sammanhang omnämnas,
därför att den börjar med en självdeklaration,
som kan ha sitt intresse:
"Jag är liberal utan något liberalt parti;
engelsman i den inskränkta bemärkelsen, att
jag bryr mig mera om England än New
Foundland eller Tasmanien; radikal till alla
mina instinkter, när jag deltar i det sociala
grälet kring vår plutokrati; exsocialist men
i alla fall tillräckligt mycket socialist för att
vara ett slags revolutionär och beklaga, att
socialisterna blivit lika respektabla som
premiärministern; distributist1, som förnekar att
något av adertonhundratalets köpmans- eller
lantjunkarpartier hade den avlägsnaste aning
om vad som var på tok med
adertonhundratalets England (ty vad som var på tok var
frånvaron av bönder, som är motståndare till
både lantjunkare och köpmän ) — kort sagt,
jag är en ökänd demagog, som anser, att
de flesta reformer snarare sker för sakta än
för fort."
Den självkarakteristiken ger förklaringen
till en del av de synpunkter, som
Chesterton anlägger på olika ämnen i "As I Was
Saying".
’ Vän av agrarreformer.
566
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
