Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 7. September 1936 - Utländskt boknytt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UTLÄNDSKT BOKNYTT
Anthologie des Poètes de la N. R. F. Préface de
Paul V a 1 é r y. N. R. F. Paris 1936. 15 fr.
I sin inledning, "Questions de poésie", talar
Va-léry varmt för poesins sak, och han utpekar Verlaine,
Mallarmé och Rimbaud — "ces trois Rois Mages
de la poétique möderne" — som
utgångsförutsättningen för den så differentierade och mångfrestande
moderna franska lyriken. Den provkarta som
antologin erbjuder företer naturligt nog en del brister,
eftersom man haft att begränsa urvalet till skalder
som utgivits på Nouvelle Revue Frangaises förlag.
Där finns dock åtskilligt att glädja sig åt. Av de
äldre förekommer stormästaren själv, Mallarmé,
likaså Péguy och Valéry samt Claudel med sina katolska
hymner. Mellangenerationen representeras av namn
ur alla poetiska riktningar; där är Apollinaires lyriska
fronttelegram, Carcos melodiskt melankoliska
bohemvisor, Cendrars och Larbauds fladdrande
impressionistiska reselyrik, Romains’ patetiska
kollektivmystik, Max Jacobs små plötsliga, av den mer eller
mindre lyckliga tillfällighetens behag präglade
prosapoem, Fargues och Reverdys känsligt avskuggade,
stämningsstarka dikter. En plats för sig intar
diktaren från Antillerna, S.-J. Perse, med sin mjukt
exotiska prosalyrik som så ofta leder tanken till
Gauguinmålningar. Av de yngre återfinnes i första
hand en del surrealister, rättrogna som Péret och
den betydande Eluard, avfälliga som Baron och
Desnos. — Det är inte en första rangens antologi,
inen den ger dock läsaren mycket utbyte, inbjuder
honom liksom till en lyrisk trädgårdsfest där han får
söka sig fram lite på egen hand.
Die Geburt av Romain Rolland. Humanitas
Verlag. Zürich 1936.
Denna roman av den sjuttioårige diktaren företer
inga spår av förtröttad inspiration eller dämpad
profetisk eldighet. En ny del i den stora cykeln
"Den förtrollade själen", vill den liksom de
föregående vara på samma gång individuell psykologi
och tidshistoria. Sammanblandningen har inte alltid
utfallit lyckligt: det gnisslar understundom som det
kan göra i ett omaka äktenskap. Huvudpersonerna
i denna romandel äro det unga paret Mark och
Assia: deras goda genius är Annette, vars moderliga
beskydd de åtnjuta. "Die Geburt" — titeln må
fattas symboliskt. Den födelse, Rolland skildrar, är
en ny världs. Romanens huvudtema är nämligen
Marks inre utveckling från egocentrisk individualist
till socialt medveten varelse. Den smärtsamma
skilsmässan från Assia, vars revolutionära åskådning
redan är klar och utkristalliserad, då hon drives i
armarna på en sovjetrysk agent, Dschanelidz, bidrar
i hög grad till denna utveckling. Den högre insikt,
Mark så småningom når, kan i korthet uttryckas så,
att han överger den borgerliga liberalismen för ett
kollektivistiskt, ett kommunistiskt ideal, med andra
ord: han går Romain Rollands egen väg. Processen
är skildrad med en energi, som inte undgår att göra
verkan. Två bipersoner bidraga till att ge tavlan
omväxling och livfullhet: det är den idealistiske
kämpen Julian Davy (möjligen ett svagt idealiserat
porträtt av författaren själv), till vilken Annette står
i ett svärmiskt-platoniskt förhållande; det är vidare
porträttet av greve Bruno Chiarenza, en filantrop,
entusiast och reformator och i dessa egenskaper en
gestalt, helt och hållet skapad och präglad av
Rollands starkt konstruktiva fantasi och en bärare
av hans eget sociala och humanitära patos.
Das Land Noruega. Erlebnisse in Mexiko av Per
Imerslund. Insel Verlag. 1936.
Per Imerslund, en i Tyskland uppvuxen och på
tyska skrivande ling norrman uppenbarar sig i denna
första levnadsbeskrivning som en längtansfull patriot
och hurtigfrisk äventyrare. Bådadera kan han
samtidigt vara endast fjärran från hembygden och i ett hörn
av världen, som under de sista decennierna blivit
till ett Eldorado för talrika europatrötta desperados:
det av revolutioner skakade Mexiko. Den relativt
stillastående existensen som vit inspektor på en farm
är inte i denne vitale vikings smak: därför avstår
han snart från regelbundna löner, jakter och
betjäning och ägnar sig åt ett växlingsrikare liv som
kompanjon till en infödd kringströvande köpman.
Denna existens öppnar ögonen på honom för landets
exotiska skönhet, för invånarna och deras blodiga,
revolutionära kamp, vars sammanhang han inte
fattar — något som han knappast själv blir
medveten om — men som han likväl finner
efterföljans-värd. För att själv kunna "offra svett och blod för
en helig sak" återvänder han slutligen till hemlandet,
till det "Noruega", som han svärmiskt fantiserat om
inför mexikanerna, men som endast existerar i hans
grumliga drömmar och fantasier; ty i det verkliga
Norge "kan man inte finna ord nog för att förhärliga
dess tamhet... allt som är svagt och alldagligt skall
känna sig väl till rätta i Norge" o. s. v. Denne
fantast, som efter att ha nedlagt en jaguar, känner
sig "villrådig, skamsen och förtvivlad", som om han
"dödat en broder", hamnar, ledd av en riktig
instinkt, på sin "hemresa" i det nya Tyskland. Så kan
577
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
