Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 9. November 1936 - Rutger Essén: Jakten. En psykologisk sportstudie
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JAKTEN
naturen existens, psykologiskt sett, det vill
säga ur människans synpunkt. Människan har
"frigjort" sig från naturen genom att koppla
av den och har förlorat de organ genom vilka
en återanknytning kan ske. För dessa
"denatu-rerade" är det som för andra är natur, med
allt vad det innebär, ingenting annat än en
tillfällig bakgrund för konversation eller pose.
Denna människotyp anser sig härmed ha nått
fram till kulturens högsta trappsteg. I själva
verket är den förtorkad och fattig.
Om dessa är det ej här fråga. Den psykiska
förnyelseverkan som följer av levande kontakt
med naturen är för dem lika främmande och
obegriplig som den konstnärliga koloristikens
spel för den färgblinde.
Svensken, och germanen i allmänhet, har
endast sällan på detta sätt avkopplats från
naturen. Den är fortfarande för honom en
levande verklighet. Men ofta har den varit
en fientlig, främmande, störande och
plågsam verklighet. Ondskans hemska andemakter,
satans och trolldomens och häxeriets
rysans-värda väsende togo för mången nordgermansk
kristen gestalt i skogarnas mörker och
höststormarnas nattliga vinande genom fallande
löv. Men liv saknade den skräckinjagande
naturen sannerligen icke. Och vårens sol löste
den till Wivallius’, Kolmodins eller Bellmans
glada naturhymner.
Denna samspelthet med naturen innebär
emellertid också något annat. Den föder ett
behov att fylla en funktion i naturens
livsförlopp. Den som ger sig till freds med att se
naturen som en kuliss till människan och
hennes verk, tager gärna dessa båda senare
alltför mycket på allvar och lär sig dessutom
aldrig förstå vad natur är. Men den som gör
detta, han vill också verka som ett led i
naturförloppet. För en jordbrukare, en fiskare, en
skogsman följer detta med i hans dagliga verk.
Men för den vars verksamhet avklippts från
det direkta natursambandet måste detta behov
fyllas på annat sätt. Eljest verkar
natur-umgängelsen ej längre som hälsokälla. Eljest
vilar jagets skugga mörk och steril över skog
och mark.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
