Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 9. November 1936 - Rutger Essén: Jakten. En psykologisk sportstudie
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RUTGER ESSÉN
"naturliga" metod. Men man kan vara
förvissad om att döden mellan en rävs eller
grävlings käftar eller i klorna på en duvhök eller
örn för en hare, and, tjäder, orre eller fasan
icke är mindre — utan i stället långt mera —
fylld av fasa och smärta än den i nio fall av
tio momentana döden för ett hagelskott. Ty
beträffande allt annat jaktbart vilt i vårt land
än älg — och i någon mån räv och rådjur —
förekommer skadskjutning endast
undantagsvis. Det blir bom eller träff. Den senare
betyder en snabb död utan de
skräckreaktioner, som rovdjuren vålla.
Ännu en synpunkt är i detta sammanhang
av vikt. Människan har genom utrotande av
de stora rovdjuren: björn, varg och lo, i våra
europeiska bygder på ett betänkligt sätt rubbat
det vilda djurlivets naturliga jämvikt. Denna
måste därför återställas genom jakten. I
synnerhet gäller detta älgen. I forna tider hölls
älgstammen i schack av björn och varg. Nu
skulle den bli både en landsplåga och en fara,
om ej årligen cirka en tiondel av beståndet
fälldes genom jakt. Detta är alltså en
hushållsnödvändighet. Älgjakten saknar ej heller
ekonomisk betydelse. De cirka sextusen älgar, som
årligen skjutas i Sverige — vi ha för övrigt
inom våra landamären den största
älgstammen i Europa — motsvara för närvarande ett
värde av över en million kronor.
Älgjakten är sålunda icke "onyttig". Men
frågan gäller nu dess sportvärde. Det är här
de största villfarelserna fått spridning. Man
tycks i vida kretsar tro, att älgjakten består
i ett bekvämt skjutande på de stora djuren,
som i panik och skräck och utan chans till
räddning falla för jägarnas nöje mellan
frukosten och jaktlunchen.
Det kan visserligen sägas, att de stora
jakterna med folkdrev på älg, varvid stora arealer
systematiskt avdrivas och djuren pressas fram
mot en väntande jägarkedja, ej ha så mycket
av sport i sig. Men även detta är ej helt rik-
tigt. De erfarnare djuren draga sig ofta undan
genom bevakningslinjen. Skotten kunna bli
svåra och kräva stor vaksamhet. Men det är
riktigt att försvaret för folkdrevsj akterna på
älg måste läggas på en annan grund än den
sportliga. De äro nämligen ekonomiskt
nödvändiga, i det de erbjuda den enda praktiskt
genomförbara möjligheten att på kronoparker
och andra stora skogsreservat fälla det
nödvändiga antalet djur. De möjliggöra dessutom som
intet annat jaktsätt att gallra beståndet efter
ur rassynpunkt lämpliga principer.
Men i nio fall av tio bedrives älgjakten
i vårt land på ett helt annat sätt, nämligen
av små jägarsällskap, som spåra djuren med
hund eller följa dem direkt efter slagen. Och
den jakten är sannerligen en sport. Den kräver
att börja med fysiska ansträngningar. De
arealer, över vilka en älgjakt rör sig, räknas icke
som stövarj akten i några tiotal tunnland utan
i hundratal, i kvadratkilometer. Jägarna måste
vara beredda att hastigt förflytta sig långa
sträckor genom ofta svår skogsterräng, över
mossar och höjder. Men framför allt är en
dylik älgjakt ett stort orienteringsproblem.
Dess lyckliga genomförande kräver lojal
samverkan mellan jägarna, kännedom om
terrängens möjligheter och natur, noggrant
hänsynstagande både till vindriktning samt till
lutnings- och vegetationsförhållanden —
överhuvud en beräkning och planmässighet, som
höjer denna jakt till en verkligt mångsidig
och krävande sport. Själva skjutandet
erfordrar också i högre grad än någon annan svensk
jakt behärskning och beräkning. Ett skott
i otid eller från orätt plats kan lätt förstöra
hela dagens jaktutsikter. Och därtill kommer
att för varje ansvarskännande älgjägare är
skadskjutandet av detta högvillebråd en svår
synd. Därför utrustar han sig med ett dugligt
vapen och skjuter ej sitt skott förrän han kan
vara förvissad om att verkan blir god. Men
mot bakgrunden av ansträngningar och över-
692
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
