- Project Runeberg -  Bonniers litterära magasin / Årgång V. 1936 /
693

(1932-1999)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 9. November 1936 - Rutger Essén: Jakten. En psykologisk sportstudie

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

JAKTEN

vunna svårigheter ger också jaktens lyckliga
slutförande en särskild tillfredsställelse. Om
man bortser från de stora folkdrevsj akterna
kan man också tryggt påstå att villebrådet har
en bättre chans än jägaren. De flesta förföljda
älgar undgå sin kula.

För den som står främmande för allt detta
är det ej lätt att levandegöra den särskilda
spänning och vildmarkspoesi som omger
älgjakten. Den som ej känner skogarnas liv vet
icke med vilken nära nog ofattlig Ijudlöshet
dessa jättedjur draga sig undan genom sina
domäner. Men störta de sig någon gång i
galopp, då vika alla hänsyn, och de tunga
kropparna slängas i knakande och dunkande
språng fram genom snår och småskog eller
tvärsöver mossarnas rödgrått disiga drömland.
Den som endast sett dessa djur i de
zoologiska parkernas förnedring kan ej göra sig
ett begrepp om det urtidsmajestät varmed den
ensamma älgkon träder ut på mosskanten eller
den tigande värdighet varmed den dödsskjutne
älgtjuren sjunker på knä, skakar sitt tunga
huvud, lägger sig på sidan, kastar en sista
outgrundlig blick mot skogskanten och den blå
hösthimlen och dör utan ett ljud av klagan.

Det är däremot tyvärr sant att älgjakten
i vårt land ännu här och var bedrives i
upprörande former. Skadskjutna älgar återfinnas
ofta efter månader i ett eländigt tillstånd. De
små skogsägarnas massjakter under de två
eller tre älgdagarna med ett otal av gamla
ineffektiva muskedunder, rundkulor ur
hagel-gevär och så vidare leda ofta till ett svårt
djurplågeri, innan det våldsamt
bombarderade bytet äntligen avlider. De många
skott-olyckorna under älgjakten ha merendels sin
förklaring i den nervositet, som mot sista
jaktdagens skymning griper de j ägare, vilka kastat
bort ett par värdefulla arbetsdagar utan att
få den väntade valutan. För en dylik
besviken jägare är det lättare än man tror att se
en älg i allt som mot skymningen rör sig

i skogen, och det är därför ej så orimligt som
det låter, när den olycklige skytten förklarar
att han tagit jaktkamraten för en älg. Man
måste komma ihåg vad det betyder för en
fattig svensk småbrukare att på ett fullt
lagligt sätt, endast genom en lyckosam jakt,
förtjäna ett par hundra kronor kontant.

leke desto mindre måste en lagändring, som
skall avvända älgjaktens värsta avigsidor, i viss
mån gå ut över denne småbrukares möjlighet
till vinst på älgjakten. Skall djurplågeriet och
jaktolyckorna kunna undvikas äro nämligen
två reformer nödvändiga: det måste föreskrivas
ett visst minimum av skogsmarksinnehav för
tillstånd till älgjakt —- exempelvis femhundra
tunnland — och ali älgjakt måste bli
licensjakt. Denna senare jaktform tillämpas redan
nu av de flesta större markägare. Den innebär
att mot en förskottsavgift av tjugufem kronor
per djur (som går till älgskadefonden, ur
vilken ersättningar lämnas för älgarnas
skadegörelse å gröda med mera) tillstånd gives att
fälla ett visst antal älgar under en till två
veckor utsträckt jakttid. Det medgivna antalet
fastställes av länsstyrelserna med hänsyn till
den lämpliga beskattningen av stammen. Detta
betyder att lämpligt väder kan väljas för
jakten och att lämpliga djur kunna skjutas.
Nervositeten och hetsen på älgjaktens sista dag
bortfalla. Småägare kunna sammanslå sig i
jaktföreningar, tills minimiarealen uppnåtts.
Med ali älgjakt förvandlad till licensjakt skulle
vidare jakttiden väl kunna utsträckas över de
bägge månaderna oktober—november. Detta
skulle bland annat även medföra den fördelen
att ej som nu marknaden översvämmas av
älgkött under ett par, tre dagars tid. Finge man
sedan personliga jaktkort, förbud mot
användande av ineffektiva kulgevär och strängare
straff för tjuvskytte skulle älgjaktens värsta
avigsidor vara övervunna.

Denna exkurs från det egentliga ämnet för
denna uppsats må vara ursäktad. Den har till-

45. — B. L. M. 1936.

K

693

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:55:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blm/1936/0705.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free