Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 9. November 1936 - John Landquist: Psykologien och livet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PSYKOLOGI EN OCH LIVET
när de lämnat skolan, som genom ett trollslag
skola vara mogna att själva planlägga och
utföra ett arbete på eget ansvar."
Skolan bör såvitt möjligt närma sig
arbetsförhållandena i det vuxna livet, där det gäller
att noggrant och inom en viss tid utföra ett
arbete men inte svara på frågor i ett läxförhör.
Överlärare S. Malmberg har en trevlig
uppsats om uppsatsskrivningen i folkskolan,
en annan författare söker påvisa möjligheten
av arbetsbok i historieundervisningen, en
tredje visar hur hembygdsundervisning,
kartritning, teckning stimulera intresset för
geografi, överlärare Rydén belyser samarbetet
mellan teckningsundervisningen och övriga
skolämnen. Teckningen har i den nya skolan
kommit till en större heder än förut och visat
sig kunna vara till nytta i skilda fack. Rydén
menar till och med att det bör vara självklart
att envar skall kunna lära sig teckna lika väl
som att han bör lära sig kunna skriva.
Doktor Gierow belyser bland annat ämnet
skoldramatik och visar hur denna nedlagda
konst, som en gång blomstrade i gångna
århundradens ofta som pedagogiska
skräckkabinett utmålade latinskolor, på nytt
upptagits av moderna reformskolor och bör kunna
ha en uppgift att fylla. En dramatisering,
uppförd av Hälsingborgs folkskolor, av ett stycke
i Heidenstams "Svenskarna och deras
hövdingar" meddelas.
Vårt lands lärare, framför allt i folkskolan,
skola ha utbyte av detta arbete, vars bidrag
överallt vittna om odelat och ohämmat intresse
för läraruppgiften.
•st
Professor Edvard Westermarck har en
gång skrivit en klassisk bliven bok om
äktenskapets historia. Den samtida sexuella
diskussionen har nu lockat honom att också behandla
äktenskapets framtid. Det är en vansklig sak
att spå framtiden rörande mänskligt liv. Upp-
giften att förutse tillhör naturvetenskaperna,
men de humanistiska vetenskaperna kunna i
allmänhet ej sysselsätta sig därmed.
Westermarck löser denna svårighet genom att erinra
om äktenskapets samband med naturlivet. Han
påpekar vissa i det biologiska livet grundade
orsaker, konstanta orsaker, som lett till
äktenskapet. Så länge dessa orsaker fortvaro och ej
hämmas av andra, bör också äktenskapet äga
bestånd.
Dessa orsaker äro huvudsakligen tre. Det
råder en ursprunglig, icke av samhällelig sed
instiftad förbindelse mellan könsbegär och
tillgivenhet. En dylik känsla måste finnas även
hos djurarter, hos vilka hanen stannar hos
honan och drar försorg om henne efter
parningstiden. Denna tillgivenhet leder till en
mer eller mindre varaktig sammanlevnad.
Härmed samverka begäret efter avkomma och
föräldrakärleken, som också fordra ett hem för
barnen. Slutligen kan ingen annan ordning
ge en adekvat ersättning för ett välgörande
inflytande på barns moraliska och emotionella
utveckling, som föräldrarna i regel ge. Det är
enligt Westermarck därför föga tänkbart att
det någonsin kan ligga i statens intresse att
upplösa familjen. De förvildade barnen i
Ryssland ha i nutiden gett ett exempel på
skadligheten av familjeinflytandets borttagande.
Westermarck tror att alla dessa orsaker komma
att verka garderande för familjelivets
upprätthållande även i framtiden. Att spå dess
upphörande vore liktydigt med att spå själva
könsimpulsens upphörande.
Skilsmässornas tilltagande avvisar
Westermarck alldeles som ett tecken på äktenskapets
undergång. Skilsmässan bidrar tvärtom till
äktenskapets hälsa, då den befriar från
olyckliga äktenskap. Flertalet skilda gifta om sig,
vilket visar att de ej förlorat tron på
äktenskapet. Westermarck är anhängare av en
liberal äktenskapslagstiftning.
Westermarck avhandlar emellertid många
707
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
