Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 9. November 1936 - Recensioner - Margit Abenius: Sång för reskamrater - Georg Svensson: På hälleberget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SÄNG FÖR RESKAMRATER
vackraste saker — med en aningsfull,
trevande landkänning. Det är lugna, meditativa
dikter av förnäm formell pregnans. Jag
nämner den andliga visan "Brödraskap", "Basun"
med sin karakteristik av livsödet, den
formfulländade, klassiskt stränga "Ensamhetens hav"
eller den milt gripande "En stjärnlös natt".
En så medveten bild som "dagens klumpiga
ikonostas" i den sista dikten stöter
förmodligen många — det är det klassiska draget,
präglande, tillslutande.
"Högmässas" karaktärsfulla strofer
förefaller enhetligt framsprungna ur det
hypokond-riska tvånget att "se allting som det är" (för att
citera Leopold), en hjärtlös passion att slita
sönder illusioner. "I denna natt" är mindre
enhetlig, mindre skarpt profilerad, men har
i stämningen något av Purgatoriums "enbart
ondska har du inte menat" . . . Det är två sidor
av ett författarskap, som inte är
skiftnings-rikt, men som ständigt tycks vibrera i en egen-
artat djup kontakt med tidens armod och
kärlekslängtan.
Dikten "Protest" i den sista samlingen
bryter av mot författarens övriga produktion,
det är därför av ett visst intresse att den
avslutar "I denna natt". I den finns latent
något av det karlfeldtska: "det vet jag ej, det
bryr mig ej, det rår jag icke för"... En
protest och längtan att sjunga ut — om stora
ämnen — har väl alltid funnits i Edfelts lyrik,
men knappast så överlägsen och behärskad
som här. Diktens segersång, som kommer
överraskande ljus och plötslig, är en sång i
"Perse-fones tid" — "under de piskade almarnas
kramp och gråt". Raden ger suggestivt — och
sannare och skönare än bilderna i den av leda
färgade inledningsdikten — de monotona
orkestermotivens roll i Johannes Edfelts lyrik,
situationens vånda, men genom detta går "den egna
sorgen", bittert upplevd och inifrån, därför
mäktig att bära fram dem och att milt förlösa.
Omslagsvinjett av B. Bull-Hedlund till "I denna natt".
711
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
