Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 10. December 1936 - Ragnar Josephson: Fri vandring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RAGNAR JOSEPHSON
rätt. Det ideala samhället var för honom
växelverkan mellan kollektiviteten och individen,
och han fastslog den klara satsen, riktad mot
allt förtryck, att "om staten missuppfattar
individens rättigheter, missbrukar och
undergräver den sina egna".
Han skrev som gammal man ett drama och
det genomträngs av hans hopp. Han trodde på
en ljusstråle i mänsklighetens vånda, och den
strålen var den segrande människotanken. "Det
är våra filosofer, skalder och konstnärer",
utropar han, "som hava varit världens första
vägvisare till ett högre mål än att bränna våra
medmänniskor ooh förtorka deras hjärnor."
Men han trodde även på den segrande
människokärleken. Hans etik var den
judisk-kristna: "Man bör behandla sin nästa som
man själv vill bliva behandlad av honom. Jag
går visserligen ett steg längre", tillade han,
"ty jag har avsky för mig själv, som jag
ingalunda har för min nästa." Och han omsatte
denna sats i ständig handling.
Hans testamente var den väldigaste av dessa
handlingar. Han ville skapa arbetsmöjligheter
åt dem, som kunde göra mänskligheten nytta.
Hans pris var vigt åt vetandet, dikten och
människokärleken, och han trodde dem vara
grenar på samma stam. Det är en gigantisk
fantasi om kulturens förmåga att förbrödra
människorna. Nobel var ättling till Olaus
Rudbeck, och hans dröm är en atlantisk dröm.
Han ville att Sverige skulle förverkliga
denna dröm. Det var icke endast därför att
han var svensk, sam han valde Sverige; men
därför att han, som han säger, "påträffat det
största antalet ärliga människor i Sverige".
Här trodde han, att hans vilja skulle utföras
redbarast, utan hänsyn till annat än att hans
pris skulle träffa den värdigaste.
I en tid, då sökandet efter sanningen
skymfas, då vetenskapens läppar förseglas
och dikten drives i landsflykt, ha svenska män
till uppgift att fullfölja hans vilja. De ha att
lugnt pröva halten i vetenskap och dikt, från
vem och varifrån den än kommer. De ha att
objektivt utmärka ooh befordra den tanke och
den sång, som de finna har trängt djupast
och stigit högst. Vi veta inte om de alltid
förmå träffa det rätta. Men vi tvivla inte pä
att de äro besjälade av viljan att göra det.
De bo i ett samhälle, där intet hinder sättes
upp för dem att sakligt söka sin kunskap, där
den överhuvudtaget går att hämta, att handla
efter sitt samvete ooh efter sitt goda omdöme.
Det är ett härligt ansvar, Sverige härmed fått
skyldigheten att uppbära, en ständig, för hela
världen synlig manifestation av den fria
tanken. Det testamente, som Sverige har att
förvalta, är den universella kulturens eget
testamente.
#
Vi gå vidare, vi gå in i det nya seklet, in
i nittonhundratalets början, och vi stå mitt
på Ladugårdsgärdet i Stockholm. Det är en
väldig, buktande slätt. På dess högsta punkt
ligger en liten byggnad, som bär ett ganska
bistert namn, Borgen; men i själva verket är
det en vänlig och fin gammal kunglig
paviljong, som överblickar det hela. Längs östra
ooh södra sidorna begränsas slätten av
militärkaserner. En liten Gustav Adolfskyrka sticker
upp ur en dunge, en idrottsplats skymtar
längst bort i väster, i söder stiga de förnäma
Östermalmshusen i höjden. I öster och söder
skymtar man fri natur, skog och sjö.
Gardes-beväringen exercerar i blå uniformer,
skolpojkar samlas i skogsbrynet, halsa
lingonbrus-flaskorna ooh tumla om på sluttningarna; en
rad ryttare galoppera förbi på landsvägen vid
sjön. Så kommer ett väldigt mörkt tåg med
röda fanor fram ur stadsmyllret, arbetartåget.
Det marscherar upp på slätten och fylkar sig
kring talarstolen.
En man står där redan, en gestalt huggen
i granit, med milda blå ögon under de buskiga
750
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
