- Project Runeberg -  Bonniers litterära magasin / Januari 1937 Årg. 6 Nr 1 /
6

(1932-1999) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Georg Svensson: 1936 in memoriam

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

GEORG SVENSSON

måste också nämna i första ledet Harald
Beijers ”Soluppgångens tid”, Hans Botwids
”Hotet mot vår kärlek”, Karin Boyes ”För
lite”, Anna Lenah Elgströms ”Elsa i männens
värld”, Jan Fridegårds två romaner om Lars
Hård, Eyvind Johnsons ”Se dig inte om!”,
Ivar Lo-Johanssons ”Statarna” och Moa
Martinsons ”Mor gifter sig”. Wallquists jättelika
publiksuccé ”Lappmarksdoktor” och Vikstens
”Spelet under skyarna” stå visserligen
upptagna under romaner och noveller men torde
snarare kunna betecknas som livsbilder och
naturintryck.

Debutanterna ha varit få, och om man
undantar Salminen och Curt Berg torde endast
två ha varit av någon betydenhet, Fredrik
Thomas (”En son”) och Elin Lindegren (”Rut
och söndagen”).

Salminen och Curt Berg voro årets
framgångsrikaste svenska romanförfattare, och man
kan spekulera över om de skulle ha blivit det,
även om de icke premierats i litterära
pristävlingar. Att pristävlingspubliciteten kring Sally
Salminens romantiska författaröde gav hennes
bok en jättesuccé, som den kanske förtjänat
men aldrig annars fått, torde vara
oomtvistligt. Så länge pristävlingar föra fram i ljuset
inte bara fattiga kontorister och hembiträden,
vilket man rent mänskligt gläder sig åt, utan
samtidigt så goda författare som Hammenhög
och Salminen och bevisligen påverka
bokförsäljningen, får man icke vänta sig att
förläggarna skola upphöra med dem. Rent
principiellt måste man dock ogilla en så konstlad
metod att framskaffa en vara, som det ändå
inte är någon brist på, och beklaga att andra
synpunkter än de rönt litterära skola inverka
på publikens val av böcker.

Mera än av pristävlingar har man irriterats
av den självbiografiska epidemi, som påstås
härja bland våra romanförfattare. Personligen
tror jag det är en nyttig sjukdom, och för
övrigt har jag inte lyckats påvisa mer än nio

fall därav 1936. Att företeelsen fått sådana
proportioner i allmänhetens ögon beror på
att bland dessa nio äro några av de bästa
böcker, som utkommo under året.

Mer än fyrtio diktsamlingar utkommo
(vårskalderna tycks inte ha fått vara med i
katalogen), men ändå var det en dålig poetisk
årgång. Av de redan kända skalderna
presterade antagligen endast Johannes Edfelt (med
”1 denna natt”) ett av sina huvudverk. Men
någon förnyelse visade han inte prov på.
Det gjorde däremot med svårtydigt,
fängslande resultat Artur Lundkvist i ”Nattens
broar” och Gunnar Ekelöf i ”Sorgen och
stjärnan”. De viktigaste samlingarna vid sidan
av dessa voro Karl Asplunds ”Silverbron”,
Gunnar Beskows ”Ett Faustspel”, Elmer
Dik-tonius’ ”Gräs och granit”, Jarl Hemmers
”Nordan”, Gabriel Jönssons ”Mina skepp”,
Ebbe Lindes ”Dikter III”, Emil Zilliacus’
”Minnesaltaret” och Bengt Östbergs
hexameterepos ”Herrens lilla plantering”. Den
sistnämnde — en pseudonym — var debutant.

Dramatiken upptog Pär Lagerkvists
”Mannen utan själ” och nobelpristagaren O’Neills
två mest spelade saker, ”Klaga månde Elektra”
och ”Ljuva ungdomstid” i översättning. Intet
av detta lästes, ty i Sverige tror man inte
dramatik går att läsa.

Översättningslitteraturen sväller oavbrutet.
Mot 127 skönlitterära original stå 161
översättningar, och bland dessa ha de engelska
romanerna ett förkrossande övertag. På de
olika språken fördela sig
översättningsroma-nerna sålunda: engelska 90, skandinaviska 30,
franska 9(1), tyskspråkiga 19, ryska 5,
holländska 3, tjeckiska 3 (samtliga av Karel
Capek), finska 1, spanska (från Argentina) 1.
Alltså ingen enda översättning från
italienskan, spanskan, polskan och balkanspråken.
Dock utkommo tidigare på året en ungersk
roman, Körmendis ”Äventyr i Budapest”, och
en italiensk, Ferreros ”Abessiniernas fånge”.

6

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Sep 17 17:05:21 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blm/1937-1/0008.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free