Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Georg Svensson: 1936 in memoriam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GEORG SVENSSON
Ypperliga böcker av dylika män voro Henry
W. Nevinsons ”Äsyna vittne”, Vincent Sheeans
”Länder i lågor” och Negley Farsons ”En
oförbätterlig syndares memoarer”. Huruvida
det är ordet syndares förekomst i titeln eller
något annat, som förklarar varför den
sistnämnda boken gick lika bra som de båda
andra tillsammans överlåter jäg åt någon
annan att avgöra. Nära dessa böcker till
sin intressesfär stå Konrad Heidens ”Hitler”
och John Gunthers ”Europa — en häxkittel”.
Utmärkta historiska arbeten voro Karl
Hilde-brands ”Afrika”, Eirik Hornborgs ”Indianer”,
Martin P:n Nilssons ”Forntidens historia”
och Ragnar Svanströms ”Den brittiska
fronten”. Essayistiken under året var sparsam,
men Ivar Harries ”Tjugutalet in memoriam”
skall säkert stå sig som urkund länge ännu.
Avdelningen ”Konst och litteratur” är
beklagansvärt liten, lyckligtvis dock något
mindre än i verkligheten. Bonniers små
populära konstböcker och Axbergers avhandling
om ”Den unge Atterbom” äro till exempel
ej införda. Konsthistorien lyser helt med sin
frånvaro (om man undantar en ny upplaga
av Laurins outslitliga ”Konsthistoria”).
Inom avdelningen ”Filosofi och psykologi”
voro Alexis Carrels ”Den okända människan”,
Poul Bjerres ”Oro, tvång och ångest”, Martin
Lamms ”Strindberg och makterna”, William
Seabrooks ”Asyl”, P. H. Törngrens ”Striden
om Freud” samt Edvard Westermarcks
”Äktenskapets framtid” de märkligaste
tilldragelserna. Religionen dominerades av Sven
Lidmans ”Guds eviga nu” och Fangens,
Bever-ley Nichols och Sven Stolpes oxfordböcker.
Reseböcker ha sin speciella publik och böra
bedömas ur mer än en synpunkt. Men
följande av 1936 års reseskildringar
tillfredsställa även högt ställda litterära anspråk:
Bööks ”Det rika och fattiga Sverige” (en av
årets märkesböcker), Sven Hedins
”Sidenvägen” och hans expeditionskamrat Hörners
”Resa till Lop”, Artur Lundkvists
”Drakblod” (som är mycket mera än en
reseskildring), Harry Macfies ”Lägereldar längesen”,
Ernst Mankers ”Vägen går krokigt”, Martin
Rogbergs ”Balkan i bil”, Sigfrid Siwertz’
”Jorden, min hobby” (en verkligt god Siwertz)
och Kjell Strömbergs ”Det ljuva Frankrike”.
Den vackraste djurboken var P. 0. Swanbergs
”Fjällfåglars paradis”.
Om ungdomslitteraturen vet jag tyvärr
alltför litet. Jag har intrycket av att denna
viktiga litteratur i allmänhet försummas av
kritiken. Några goda, även för vuxna
läsbara ungdomsböcker tror jag mig dock om
att kunna nämna: Klinckowströms postuma
”Sagor om förvandlingens lag”, barnen Abbes
”Elva år runt jorden”, Grå Ugglans ”Barn
och bävrar”, Charles Nordhoffs ”Vraket i
lagunen”, J. W. Schultz’ ”Bland indianer
i klippiga bergen” och P. L. Travers ”Mary
Poppins kommer tillbaka”. Samt en
bilderbok, Einar Norelius’ ”Tre trallande troll”.
Den flyktiga genomgången av katalogen är
slut. Det behöver ju inte sägas att vad som
här sagts inte alltid vilar på grundlig
personlig förstahandskännedom om böckerna samt
att mycket som inte sagts men kanske borde
sagts beror på samma bristande kännedom.
Det har inte kunnat bli annat än några
marginalanteckningar på måfå, och mången kan
kanske med skäl anse sig förbigången.
Därmed vända vi ryggen åt 1936 och blicka
förhoppningsfullt framåt mot ett nytt år.
Måtte det bli ett gott år, som inte ger oss
så mycket allvarligt att tänka på, att
fantasiens fria lek och studiet av böcker te sig
som något oväsentligt och anakronistiskt.
Georg Svensson
8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
