Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oskar Maurus Fontana: Nya tyska böcker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OSKAR MAURUS FONTANA
synslöst genombryter de äldsta hämningar och
band, så som Carossa här ser och tolkar den.
Slutligen tillhör också den helt unika nya fas
i Carossas diktning, som kan iakttagas i denna
bok, detta sammanhang. Om Carossa tidigare
förefallit ha haft sitt hem ganska nära Goethe,
så lämnar han här för första gången de
gränser han själv utstakat men når inte fram
till Stifter — åt vars håll han ibland tycktes
tendera — utan till den tyska romantikens
landskap — till hälften i skuggan, till hälften
badande i månljus. Hans närmaste
släktingar är Novalis och Brentano och
diktarenmålaren Runge. Vid läsningen undrar man
ofta, om Carossa inte här ändå har gett mer
aning än verklighet, om inte detaljen är
starkare än helheten, om den sparsamma
handlingen verkligen står i rätt samklang med
det myckna meditativa och hymniskt lyriska
i boken. Men viktigare än alla sådana frågor
är att man här verkligen finner något mycket
sällsynt: en blommande själ.
”Vom Auge her ist das Bewusstsein unsres
Lebens aufgebaut, und was wir in uns bilden
und vertiefen, ist kein Klang und kein Gefühl
der Welt, sondern ihre Anschaung, und mit
welchen Mässen sonst sollten wir messen!”
heter det på ett ställe i Carl Zuckmayers
första roman, ”Salwåre oder die Magdalena
von Bozen” (Bermann—Fischers förlag, Wien).
Hela romanen står i bästa samklang med dessa
ord — det är verkligen en ögats diktning.
Syd-tyrolens landskap blommar i denna bok och
blir med sina sommardruckna färger till en
del av skeendet. Hela den mänskliga tillvaron
kommer i viss mening från människornas
ansikten. Ett ansikte, som är fårat av vetande
och trötthet, men som också kan fläckas av
en gammal adelsfamiljs äventyrarlust, och som
kan präglas av vild glädje över det jordiska,
tillhör Magdalena von Stries, systern till
slottsherrn på Salwåre. Det andra ansiktet
tillhör också en Magdalena, men hon är en
uppasserska, hennes ansikte rymmer inga
frågor och tillåter inte heller några frågor
som den andra Magdalenas, det fyller hjärtat
med skön och njutningsrik oro, det är
barnsligt kvinnligt, fint och starkt, omsvept av
försommarvindar. Hur båda dessa ansikten träffas
av tillvarons förvirring och skuld — det
berättar Zuckmayer om, och han gör det med
en ständigt levande längtan efter ”den
definitiva, helt klara formen, det stora, enkla ordet,
den mogna, avrundade melodien”.
Alla Stefan Zweigs prosaböcker har
kommit ut samlade i två band (Herbert Reichners
förlag, Wien). Det första bandet, ”Die Kette”,
omfattar de vackra noveller, som tidigare
stått att läsa i ”Amok” och ”Verwirrung der
Gefühle”. Det andra bandet sammanför några
nya prosaarbeten av Stefan Zweig med hans
redan kända berättelser, legender och
”Stern-stunden”. Vi gör i dessa nya berättelser
bekantskap med en tragikomisk ficktjuv. Vi
får höra, hur Rakel går till rätta med Gud,
därför att han är vredens Gud och icke den
barmhärtige guden, som hon älskar, och hur
hon blir hörd av Gud. En begravd
kyrko-tändares öde griper oss — tiden går förbi
även honom, han väntar stilla i sin okända
grav på att friden skall komma. Två lika men
samtidigt mycket olika systrars färder över
jorden och förvandling — den ena är mycket
rik, den andra är ren — berättas för oss med
en sagas graciöst docerande ton. Ödets makt
dånar emot oss i berättelsen om Bysans’
erövring — Europas slöa likgiltighet släppte
in den förstörande makt, ”som i sekler skulle
binda och förlama dess krafter”. I dessa nya
berättelser av Stefan Zweig visar sig liksom
i hans tidigare, att han på ett starkt och
gripande sätt förmår återge alla skapade
varelsers urångest och att han känner
medlidande med deras hjälplöshet.
Ett nytt namn möter oss med Fritz von
Schey och hans debutroman ”Du allem aus-
30
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
