Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Erich Wittenberg: Nation och historia - Anmälda böcker - Oncken, Hermann, Nation und Geschichte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NATION OCH HISTORIA
samma dragen i folkens andliga strävanden
och noga förstår att akta sig för den extrema
nationalismens felsteg. Sålunda har Herders
verk fortsatt att leva i adertonhundratalets
stora nationella rörelser och har fått gömda
krafter att spira upp till kraftfullt liv. Herders
efterverkningar under de följande
generationerna bör, säger Oncken, betraktas som ”en
händelse i den europeiska kulturhistorien”.
Ännu kvarstår den ömtåliga frågan, hur
nutidens pinsamma nationalitetstvister kunde
uppkomma, trots att alla dessa tankar från
början framsprungit ur den herderska
historiefilosofiens rena och klara källa. Är detta
faktum, frågar Oncken, verkligen ett bevis för
att idéerna i längden ändå inte mäkta
genomtränga och förnya det politiska livet? Nej,
det är endast ett smärtsamt exempel på att
stora, gemensamma idéer, som, förnyande och
stärkande, borde fylla folkens verksamhet,
ibland försvinna ur minnet, liksom barnet, då
det växer upp, alltför lätt glömmer bort vad
det har sina föräldrar att tacka för. Enligt
Onckens utmärkta karakteristik kunna vi tacka
Herder för den stora tanken, att
”världshistoriens innehåll inte visar det allmänt
mänskliga, utan först får sin djupare betydelse
genom dettas individuella uttryck i de olika
nationerna”. Också i dessa dagar gäller det
”att förena det allmänna och det speciella, det
universella och det nationella, det vill säga att
förena de båda krafter, som sitta vid tidens
vävstol och tillsammans väva den dräkt, som
gudomen skall bära”.
Onckens historiska åskådning är således
lämpad att föra nationernas politik in på nya,
fredliga banor genom sin klargörande
förståelse för de enskilda folkens själsliv, sin
djupa och övertygande värdering av
politikens andliga förutsättningar och sin djupt
etiska grundval. Den är ett instruktivt bidrag
till problemet om folkens försoning, en stark
sista vädjan till människornas insikt och
förnuft att sluta sig samman till gemensamt
arbete för den i sig slutna mänskliga
kulturen, inåt och utåt på en grundval av fria
nationalstater. Den uppbäres av en djup
politisk klokhet, som visar vägen in i framtiden.
41
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
