Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Georg Svensson: Det rika Sverige - Anmälda böcker - Schwab, Eigil m. fl., Sverige - Böök, Fredrik, Det rika och fattiga Sverige - Thiel, Tage, Sverige torpederat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GEORG SVENSSON
skildring från Bööks bok, det blir ändå
tillräckligt mycket kvar. Dels utomordentligt
levande skildringar av natur och miljöer, dels
briljanta porträtthuvuden och dels
högintressanta, mästerligt populariserade beskrivningar
av viktiga produktionscentra med deras
invecklade tekniska och vetenskapliga
procedurer. Och allt detta genomlyst av Bööks fina
ingenium, hans kvickhet och djupa
humanistiska bildning, som oavbrutet associerar nuet
med det förflutna.
Resan börjar på Hallandsåsen, Bööks käraste
hemvist, och två strävande nybyggare på den
magra heden knappt ett bösshåll från Båstad
få utgöra kontrast till det sorglösa
badorts-livet kring restauranger, tennis- och golfbanor
i en natur, som motiverar benämningen
Sveriges Riviera. Där har han rygg mot rygg
å ena sidan den sega, förnöjsamma
odlings-viljan, som ständigt lägger nya tunnland
under kultur, å andra sidan det burgna,
lyckliga Sverige, som njuter frukterna av
generationers arbete. Det är om man så vill en
symbol, roten och blomman av det svenska livet.
Böök genomkorsar därefter de skånska
åkerbruksdistrikten och får anledning att anställa
jämförelser mellan de förhållanden, som rådde
när Nicolovius skrev ”Folklivet i Skytts härad”
och de som råda i dag. Det behöver ju inte
sägas att jämförelsen utfaller till nutidens
favör. Framstegsarbetets laboratorier finner
han i Weibullsholms och Svalövs
växtför-ädlingsanstalter. Här uppstämmer Böök i
samband med en initierad beskrivning av de
invecklade försöken på att framskapa bättre
sädessorter sin första lovsång till den moderna
tiden och framåtskridandet, till det praktiska
arbetet i motsats till kammarlärdomen. Här
får han tillfälle att formulera sitt nya
samlingsprogram, till vilket Marx bidrager med
sin tes, att vetenskapsmannens uppgift är att
ej endast återge verkligheten och problemen
utan att bidraga till deras praktiska lösning,
Geijer med sin liberala framstegstro och
slutligen konservatismen med sin instinkt att
utvälja och bevara det bästa och prövade.
Hela världen just nu ter sig för Böök som
den stora växtförädlingsanstalten. Hans
framstegstro kulminerar i visionen av hur
Fyle-dalen vid Ystad, en lummig däld, där
järn-malmsfyndigheter anträffats, förvandlats till
ett slags Ruhrdistrikt, och han förklarar
nästan segerrusig, att synen icke inger honom
några rysningar.
Från Skåne ställes färden till Borås, vars
textilindustrier bli föremål för en hjältedikt,
”Boråsiaden”. Konfektionsklädernas
välsignelser utmålas övertygande, och den nya
arbetar-typen studeras med gillande i Folkets park.
Moderna arbetsförhållanden med kortare
arbetstid, bättre löner och större trygghet
uppställas i kontrast mot forna dagars
utsugning av arbetskraften. Det är rejäla ord, som
det är gott att höra. Arbetarrörelsen är
otvivelaktigt det viktigaste som hänt i nyare svensk
historia, men har den inte nu under det
nuvarande systemet nått sitt optimum? Det
börjar nu bli arbetsgivarnas tur att lida under
arbetarorganisationernas tryck, längre kunna
de inte ge med sig utan att skada
produktionslivet. Trots att konjunkturerna för tillfället
äro gynnsamma äro parterna långtifrån nöjda
med sina förhållanden. Här snuddar Böök
vid tidens svåra problem, men han kan inte
bidraga med annat än sitt uppriktiga
beklagande och sin medkänsla för dem som ligga
underst och först få betala kriskostnaderna
med arbetslöshet. Några sidoblickar på
förhållandena i vissa andra länder, där de
ideologiska förhållandena men knappast de
materiella, äro jämförbara med våra, kastar
han icke.
Ett storartat kapitel är ägnat Värmland.
Böök besöker här gamla kära vallfartsorter,
Tegnérs, Geijers, Frödings och Selma
Lagerlöfs hemtrakter men också kanonfabrikerna
50
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>