Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Henning Kehler: Brev från Danmark - Anmälda böcker - Christensen, Chr. P., Sønderjyder forsvarer Østafrika - Jensen, Johannes V., Paaskebadet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HENNING KEHLER
honom. Hans syn var i fara, senare har han
verkligen förlorat synen på sitt ena öga. Kort
innan krigets slut blev han bland andra sjuka
och sårade kvarlämnad. då Lettow-Vorbeck
drog sig in i portugisiska Östafrika (denne
gav sig först dagen efter vapenstilleståndet på
västfronten efter telegrafisk order hemifrån!)
och föll i brittisk krigsfångenskap.
Nis Kocks upplevelser i tyska Östafrika
under kriget utgör ett härligt stoff till en bok,
och Chr. P. Christensen har löst sin vanskliga
uppgift med stor takt och skicklighet. Det
finns andra danska krigsböcker, den bästa är
Thomas Dinesens ”No man’s land. En Dansker
med Canadiere” (Reitzels Forlag 1929 —
Thomas Dinesen är bror till Karen Blixen;
han fick victoriakorset). ”Sønderjyder
for-svarer Østafrika” är som krigsbok mycket olik
Thomas Dinesens, men den kommer att
tilltala en långt större publik i Danmark, vilket
inte får tolkas som att den skulle gripa
hårdare om de patriotiska strängarna eller vara
sämre som konstverk. Den är en folkbok
i begreppets bästa bemärkelse, lättläst,
spännande, okonstlad på ett sätt som för kännare
röjer en betydande litterär begåvning. Utan
moraliska pretentioner och
”dannebrogsomvik-lede” fraser rymmer och ger den uttryck för
sönderjylländsk och dansk dygd och nationellt
sinnelag. Det är en bok, som borde översättas
till svenska. Den förtjänar det, ty den kan
icke tråka ut någon, som får den i sin hand.
Och Danmark kunde önska att ha Nis Kock,
introducerad av Chr. P. Christensen, bland
sina litterära sändebud.
Bland höstens fåtaliga diktsamlingar reser
sig över de andra den gamle kämpen
Johan
nes V. Jensens. Johannes V. Jensen har tjänat
pengar (som han är väl unnad) på sina
två ”romaner” (”Doktor Renaults frestelser”
och ”Gudrun”). Diktsamlingen ”Paaskebadet.
Digte 1931—37” (Gyldendal) kommer inte
att bli inkomstbringande, men i gengäld
kommer den att täcka några av de förluster hans
litterära prestige led på ”romanerna”.
Naturligtvis äro inte alla dikterna av samma
kvalitet. Där finnas några, som man gör hövligast
och klokast i att förbise. En diktsamling måste
väl dock bedömas efter sina bästa dikter. Och
här finnas några dikter, särskilt i samlingens
första hälft, som visa att lyrikens källor ännu
inte sinat i de stora Himmerländer, även om
hans konst trots allt är något förkalkad.
Som vanligt når Johannes V. Jensen högst
i den lyriska naturskildringen — utan
tillsatser av utvecklingslära, myter och andra
didaktiska ting:
Da falder over Strand og Klint en Kveld.
En svanger Skygge over Havet glider.
Solskiven brat halveres af et Spjæld
og ind i flakte Alpetinder rider.
Ned krænger Skyen som et svovlhvidt Fjeld,
og Millioner Hagl mod Jorden bider!
Lys bryder atter gennem Bygens Gitter,
og Himlen falder ned i iskold Flitter.
Af Bygen sprang et vildt, forhekset Lyn,
med Skrald i Himlens Loft som fra en Raaber.
Saa sejrer Solen, et almægtigt Syn,
og smelter nyfødt Lys i tusind Draaber.
Regnbuen paa Retræten smykker Skyen.
Da høres Lærken! Alnaturen haaber.
En Dødens Kulde op fra Jorden damper.
Og ildgrøn Søen i sin Tærskel stamper.
Leve den diktare som efter att ha passerat
sextioårsåldern alltjämt har så skimrande
färger i sin naturuppfattning och på ordens palett.
806
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
